VR kommenterar

VR kommenterar

Publicerad den 27 april 2018

Uppdaterad den 22 april 2020

"Viktigt att skilja på forskning och vård"

Vetenskapsrådets remissvar på utredningen om översyn av reglerna om forskning och hälso- och sjukvård (SOU 2017:104) är nu överlämnat. Vi är positiva till flera av förslagen, till exempel de förtydliganden som föreslås när det gäller forskningshuvudmannens ansvar och att Centrala etikprövningsnämndens tillsynsansvar tydliggörs. Men vi anser inte att vårdinsatser som faller utanför begreppet vetenskap och beprövad erfarenhet ska likställas med forskning.

Som finansiär av svensk klinisk forskning är det centralt för oss - och för våra bidragsmottagare - att regelverket är tydligt.

Huvudregeln idag, som utredaren också konstaterar, är att hälso- och sjukvård ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det enda lagstadgade undantaget från denna princip är nödrätten. Klinisk forskning utgår däremot ofta från forskningsfrågeställningar som helt eller delvis innehåller nya obeprövade metoder. Sådan forskning får endast utföras om den har godkänts vid en etikprövning. I strikt juridisk bemärkelse finns därför inte någon ”gråzon” mellan hälso- och sjukvård och klinisk forskning.

Utredaren föreslår att användning av obeprövade metoder i hälso- och sjukvården ska klassificeras som forskning som ska kunna etikprövas i efterhand. Vetenskapsrådet ser att det kan finnas situationer inom hälso-och sjukvården där en sista utväg, för att försöka rädda liv, är att använda sig av vårdinsatser som inte prövats på ett sådant sätt att de faller inom ramen för vetenskap och beprövad erfarenhet. Men sådana vårdinsatser kan inte likställas med forskning. Forskning är något som ska ske planerat och strukturerat i enlighet med vetenskapliga metoder. Inte för att lösa en akut vårdsituation.

Att etikpröva forskning i efterhand skulle strida mot internationella konventioner på området som Sverige har anslutit sig till, exempelvis Helsingforsdeklarationen. Förtroendet för forskningen skulle också undergrävas om viss forskning fick ske utan tillstånd. Vi förordar istället en lösning där etikprövning sker skyndsamt i de fall där ett forskningsprojekts forskningsfrågeställning utgör en möjlig behandling för en patient för vilken beprövade vårdinsatser inte fungerar.

Jag ser vårt remissvar på denna viktiga utredning som inledningen på en fortsatt dialog kring gränsdragningen mellan vad som är forskning och vad som är hälso- och sjukvård. Detta för att både forskning och vård ska kunna bedrivas på bästa möjliga sätt.

Sven Stafström, generaldirektör Vetenskapsrådet

Publicerad den 27 april 2018

Uppdaterad den 22 april 2020

Mer inom samma ämne

  1. 100 miljoner till uppföljningsstudier av covid-19-vacciner

    Sex forskningsmiljöer får dela på totalt 100 miljoner kronor för uppföljningsstudier av covid-19-vacciner. Forskningsmiljöerna bygger på samarbeten mellan olika regioner och kommer att titta på olika aspekter av hälso- och sjukvårdens behov.

  2. Ny modell för kvalitetsbaserad resursfördelning

    Idag presenterar Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova på uppdrag av regeringen ett gemensamt förslag på en ny modell för kvalitetsbaserad resursfördelning av nya medel inom basanslaget. Modellen bygger på att lärosätena själva definierar profil...

  3. Kvalitetsbaserad resursfördelning – förslag till ny modell

    I denna PM presenteras ett förslag till ny modell för kvalitetsbaserad resursfördelning av nya medel som fördelas via universitetens och högskolornas anslag för forskning och utbildning på forskarnivå. Modellen innefattar sakkunnigbedömning av profil...