VR kommenterar

VR kommenterar

Publicerad den

Uppdaterad den

"Viktigt att skilja på forskning och vård"

Vetenskapsrådets remissvar på utredningen om översyn av reglerna om forskning och hälso- och sjukvård (SOU 2017:104) är nu överlämnat. Vi är positiva till flera av förslagen, till exempel de förtydliganden som föreslås när det gäller forskningshuvudmannens ansvar och att Centrala etikprövningsnämndens tillsynsansvar tydliggörs. Men vi anser inte att vårdinsatser som faller utanför begreppet vetenskap och beprövad erfarenhet ska likställas med forskning.

Som finansiär av svensk klinisk forskning är det centralt för oss - och för våra bidragsmottagare - att regelverket är tydligt.

Huvudregeln idag, som utredaren också konstaterar, är att hälso- och sjukvård ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det enda lagstadgade undantaget från denna princip är nödrätten. Klinisk forskning utgår däremot ofta från forskningsfrågeställningar som helt eller delvis innehåller nya obeprövade metoder. Sådan forskning får endast utföras om den har godkänts vid en etikprövning. I strikt juridisk bemärkelse finns därför inte någon ”gråzon” mellan hälso- och sjukvård och klinisk forskning.

Utredaren föreslår att användning av obeprövade metoder i hälso- och sjukvården ska klassificeras som forskning som ska kunna etikprövas i efterhand. Vetenskapsrådet ser att det kan finnas situationer inom hälso-och sjukvården där en sista utväg, för att försöka rädda liv, är att använda sig av vårdinsatser som inte prövats på ett sådant sätt att de faller inom ramen för vetenskap och beprövad erfarenhet. Men sådana vårdinsatser kan inte likställas med forskning. Forskning är något som ska ske planerat och strukturerat i enlighet med vetenskapliga metoder. Inte för att lösa en akut vårdsituation.

Att etikpröva forskning i efterhand skulle strida mot internationella konventioner på området som Sverige har anslutit sig till, exempelvis Helsingforsdeklarationen. Förtroendet för forskningen skulle också undergrävas om viss forskning fick ske utan tillstånd. Vi förordar istället en lösning där etikprövning sker skyndsamt i de fall där ett forskningsprojekts forskningsfrågeställning utgör en möjlig behandling för en patient för vilken beprövade vårdinsatser inte fungerar.

Jag ser vårt remissvar på denna viktiga utredning som inledningen på en fortsatt dialog kring gränsdragningen mellan vad som är forskning och vad som är hälso- och sjukvård. Detta för att både forskning och vård ska kunna bedrivas på bästa möjliga sätt.

Sven Stafström, generaldirektör Vetenskapsrådet

Publicerad den

Uppdaterad den

Mer inom samma ämne

  1. Nytt stöd ger lärosäten möjlighet att utveckla strategiska forskningsområden

    Nu har vi publicerat förhandsinformation om utlysningen av medel till åtta nya strategiska forskningsområden. Den forskning som får finansiering inom utlysningen ska ha förutsättningar att vara av högsta internationella kvalitet eller redan ha uppnåt...

  2. Informationsmöte om strategiska forskningsområden

    Välkommen till ett digitalt informationsmöte för utlysningen om strategiska forskningsområdena (SFO). Mötet vänder sig till lärosätesledningar som är intresserade av att söka detta anslag och till administrerande personal.

  3. Klinisk behandlingsforskning 10 år

    Under tio år har Vetenskapsrådets kommitté för klinisk behandlingsforskning (KKBF) stöttat 136 studier med över två miljarder kronor. Denna skrift ger en kort översikt av satsningens bakgrund, mål och resultat. Här presenteras också exempel på studie...