Nyhet

Nyhet

Publicerad den 21 maj 2018

Uppdaterad den 23 maj 2018

Dialog om ALF-utvärderingarna

Den 16 maj samlades företrädare från landets sju ALF-regioner för att höra panelordförandena i Vetenskapsrådets utvärderingar och Socialstyrelsen reflektera kring sina uppdrag att utvärdera den kliniska forskningen respektive universitetssjukvårdsenheterna i Sverige.

Dagen inleddes av Jan Nilsson, vice ordförande i Vetenskapsrådets styrelse, som konstaterade att det tidigare varit svårt att veta hur stor del av sjukvårdens resurser som faktiskt gått till forskning, men att ALF-utvärderingen gör det möjligt att sätta ljuset på det. Han menade att den utgör ett första steg mot en bättre integration av klinisk forskning i sjukvården. Jan Nilsson tackade alla medverkande för det arbete de lagt ner.

Som rapporten den 28 mars visar, poängterade alla tre panelordförandena att den kliniska forskningen i Sverige håller hög kvalitet. De presenterade utvärderingarnas slutsatser där panelerna identifierat utrymme för förbättring. Panelerna har bestått av ett stort antal internationella experter med erfarenhet av att utvärdera forskning och klinisk verksamhet.

Mervärdet av att de olika panelerna kan dela underlag och diskutera kontexten för respektive region, lyftes fram. Andra synpunkter som kom upp rörde bl.a.: antalet goda exempel, antalet kategorier och komplikationsnivån på rubriksmatrisen i utvärderingen av forskningens förutsättningar. Urvalet till den bibliometriska analysen diskuterades också, där flera menade att kriterierna för urvalet kan bli tydligare. Några kommentarer tydde på att ALF-regionernas urval riskerar att styras av vilken status som olika vårdinriktningar har, vilket i vissa fall speglas i en brist på bredd när det gäller urvalet av publikationer.

Hugh McKenna, ordförande för panel 1 med erfarenhet från att leda utvärderingspaneler inom det brittiska forskningsutvärderingssystemet REF, menade att ytterligare nationellt samarbete i ett litet land som Sverige bidrar till den kritiska massa som ökar chanserna till fler internationella samarbeten.

Lisbeth Tranebjaerg från Köpenhamn, ordförande för panel 2, underströk att alla ALF-regioner hade både styrkor och svagheter och reflekterade över att vissa delar av Sverige inte ingår i någon ALF-region. Hennes panel såg några mycket goda exempel på lärande mellan olika discipliner. Frågan om hur man alls kan utvärdera forskningens genomslag diskuterades och att detta är ett helt nytt försök som genomförts.

Stig Arild Slördahl, från Norge, ledde panel 3. Han konstaterade att det är svårt att jämföra regionerna eftersom de är så olika. Men att utvärderingen handlar om hur varje ALF-region använder sina resurser för att skapa goda förutsättningar för forskning.

Jeanette Johansen, ALF-kansliets koordinator, konstaterade att det nu finns ett antal förbättringsområden att gå igenom inför nästa omgång utvärderingar. De är tänkta att genomföras år 2021. Hon berättade att regeringen har för avsikt att använda resultaten av denna första omgång i sin fördelning av forskningsmedel nästa år.

Publicerad den 21 maj 2018

Uppdaterad den 23 maj 2018

Pdf / Utskrift

Om ALF-avtalet

ALF är ett avtal mellan staten och vissa landsting om utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården.

  • Region Skåne
  • Region Uppsala
  • Region Örebro län
  • Region Östergötland
  • Stockholms läns landsting
  • Västerbottens läns landsting
  • Västra Götalandsregionen

Mer inom samma ämne

  1. Utvärdering av forskningens kvalitet i ALF-regionerna

    Vetenskapsrådet har i uppdrag att utvärdera kvaliteteten i den kliniska forskning som bedrivs i de sju regioner som omfattas av ALF-avtalet.

  2. Metoder för att analysera samverkan och samhällspåverkan – en introduktion till fallstudier

    Vetenskapsrådet har fått regeringens uppdrag att identifiera metoder för uppföljning av det forskningspolitiska målet att ”samverkan och samhällspåverkan ska öka” inom utbildning och forskning. Eftersom samverkan och samhällspåverkan är omfattande oc...

  3. Ny rapport: Vad har Linnéstödet inneburit för svensk forskning?

    Vetenskapsrådet och Formas har finansierat 40 Linnécenter med totalt 2,7 miljarder kronor under åren 2006–2018. Nu har vi gjort en slutlig utvärdering. Fick Linnéstödet önskad effekt? Vad har det inneburit för svensk forskning?