Debatt

Debatt

Publicerad den

Uppdaterad den

Debatt: Bättre förankring krävs i nationell life science-strategi

Just nu pågår ett omfattande strategiarbete på Regeringskansliets nyinrättade life science-kontor. Strategin, som berör stora samhällsområden som hälso- och sjukvård, akademi och näringsliv, riskerar dock att färdigställas utan förankring hos stora delar av dessa parter. Det skriver Sven Stafström, Agneta Bladh, Jan Nilsson och Anders Ekblom i Dagens medicin 24 oktober.

Inrättandet av ett life science-kontor är i grunden ett mycket bra initiativ och en genomtänkt nationell strategi för området är en nödvändighet. Men för att strategin ska kunna vara det långsiktiga stöd som behövs måste den arbetas fram på ett öppet och transparent sätt med djup delaktighet från samtliga parter, något som hittills inte har skett. Detta blir tydligt i den färdplan som kontoret presenterade den 29 juni.

Färdplanen ska vara en utgångspunkt för arbetet med strategin. Tyvärr finns stora brister i de resonemang som presenteras, och arbetet hade tjänat på att fler parter formellt bjudits in tidigt för att diskutera innehållet. Det gäller exempelvis stora grupper inom akademin och vården samt flera forskningsfinansiärer. Som arbetet bedrivs nu kan life science-sektorn tvingas att förhålla sig till en strategi med ett flertal luckor och utan förankring hos flera viktiga intressenter. Strategin riskerar då att inte få någon effekt.

För en konkurrenskraftig och välmående life science-sektor i Sverige är det helt nödvändigt att strategin bidrar till ett system som är baserat på grundforskning i samverkan med klinisk forskning förankrad i sjukvårdens strukturer, och med näringslivet. Att grundforskningen och den kliniska forskningen har goda förutsättningar är avgörande för framtidens innovationer.

Forskning skall stödjas, inte styras. Svensk forskning inom life science måste fortsatt kunna generera vetenskapliga genombrott och innovationer och även ge långsiktig samhällsnytta. För att hitta nya lösningar på patienternas, samhällets, näringslivets och vårdens behov är det avgörande att det finns stort utrymme för nyfikenhetsdriven grundforskning av hög kvalitet. Årets Nobelpris i fysiologi och medicin illustrerar detta tydligt, där grundläggande förståelse på molekylär nivå utgör förutsättningen för nya behandlingsmetoder. En nationell life science-strategi måste därför bidra till att nödvändiga förutsättningar och resurser finns för att stärka samverkan inom hela sektorn och bygga upp nödvändiga kompetenser och en ökad kapacitet att föra forskningsresultat hela vägen till innovation och samhällsnytta.

Dessa resonemang saknas i färdplanen, som i stället riskerar att ge strategin ett för stort fokus på ett fåtal smala forskningsområden. Något som hade kunnat undvikas om samtliga parter bjudits in att delta tidigare i processen.

Våra rekommendationer till life science-kontoret kan sammanfattas i sex punkter

  • Stärk grundforskningen

Staten bör utveckla en långsiktig strategisk satsning på grundforskning som skapar ett långsiktigt och förutsägbart system. Dels för att akademin ska kunna bygga upp excellent forskning, dels för att forskarna ska våga satsa på en akademisk karriär, men också för att ge en vetenskaplig plattform för industriell tillämpning.

  • Samordna satsningar inom life science

Staten, gärna life science-kontoret, bör ansvara för att regelbundet sammanställa svenska och internationella initiativ inom området för att säkerställa synergier och undvika fragmentering av resurser. Att samordna life science-sektorn och främja samarbete mellan hälso- och sjukvård, akademi och näringsliv är en av strategins viktigaste uppgifter. För att lyckas med detta måste strategin vara förankrad hos samtliga parter och innehålla tydliga ansvarsområden.

  • Skapa juridiska förutsättningar för nationell e-plattform

Patientdatalagen, etikprövningslagen och övriga regelverk måste vara samstämmiga och gällande lagstiftning stärkas för att möjliggöra en e-plattform där information från olika register och biobanker kan samköras, samtidigt som patienternas och forskningspersonernas integritet skyddas. De satsningar som görs idag behöver samordnas så att Sverige kan få en sammanhållen, tydlig och konkurrenskraftig lagstiftning med förutsägbara och harmoniserade myndighetsbeslut.

  • Forskning måste prioriteras i den kliniska verksamheten

Förutsättningarna för svensk sjukvårdspersonal att forska måste stärkas. Idag finns tyvärr en tydlig skiljelinje mellan forskning och sjukvård och det saknas utrymme för forskning i det dagliga sjukvårdsarbetet. En nationell life science-strategi bör inbegripa karriärvägar och incitamentsstrukturer för en långsiktig akademisk kompetenshöjning för hälso- och sjukvårdens personal samt kompetensutbyte mellan akademi, hälso- och sjukvård och näringsliv.

  • Främja internationell samverkan

Life science-forskning gynnas av internationell samverkan, som stimulerar utbyte av forskningsidéer och utveckling av ny forskningsmetodik. Strategin bör bidra till att alla parter tar sitt ansvar för att främja såväl forskarrörlighet mellan olika aktörer som internationell samverkan.

  • Skapa en bred representation från alla parter

Life science-kontoret bör formellt bjuda in samtliga parter till fortsatt samråd för att förankra och bygga upp ett starkt förtroende för en nationell life science-strategi. En långsiktigt hållbar strategi kräver att samtliga aktörer deltar och tar ansvar för sina uppdrag och sin del av helheten.

Detta är den kanske mest väsentliga punkten. En bred formaliserad samverkan utgör själva bottenplattan för en framgångsrik strategi.

 

Sven Stafström, generaldirektör, Vetenskapsrådet

Agneta Bladh, styrelseordförande, Vetenskapsrådet

Jan Nilsson, professor i experimentell hjärtkärlforskning vid Lunds universitet, vice styrelseordförande, Vetenskapsrådet

Anders Ekblom, docent, styrelseledamot utsedd av regeringen, Vetenskapsrådet

Publicerad den

Uppdaterad den

Mer inom samma ämne

  1. Storskaliga beräkningsresurser

    Forskar du inom beräkningsvetenskap? Då kan du ansöka om att få tillgång till svenska och europeiska beräkningsresurser vid NAISS och EuroHPC. Här kan du läsa mer om hur du går tillväga.

  2. Slutrapport från behovsinventering avseende data och infrastruktur för utbildningsvetenskaplig forskning

    Utbildningsvetenskaplig forskning har under de senaste 20 åren vuxit fram som ett väl etablerat forskningsfält. I forskningsöversikten 2023 betonade Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté behovet av att utveckla infrastrukturer som stärke...

  3. Vetenskapsrådets excellenscenter

    Vetenskapsrådet finansierar 15 excellenscenter med start 2024. Centren som är under uppbyggnad ska driva nydanande forsknings- och utbildningsverksamhet kring ett centralt tema.