Debatt
Debatt
Publicerad den
Uppdaterad den
Debattreplik: "Förslaget bygger på en rad felaktigheter"
Med anledning av den debattartikel som Patrik Hall och Ulf Sandström publicerade i DN Debatt den 12 maj, har Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström skrivit en replik.

Fotograf: Johanna Hanno
Forskarna Hall och Sandström går till hårt angrepp mot forskningsråden och menar att det bästa för universiteten vore om forskningsråden lades ned. Den lösningen skulle dock inte bidra till att Sverige når målsättningen att bli en av världens ledande forskningsnationer. Vi har istället helt andra vägval framför oss, skriver Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström i en replik.
Författarnas förslag bygger på en rad felaktigheter och skapar nya problem istället för att ta upp vad som skulle göra det svenska forskningssystemet bättre, vilket även lyfts i de tidigare replikerna på debattartikeln.
Vetenskapsrådets beredningsprocess finns beskriven på vår webbplats. Vi har grundliga rutiner för opartiskhet och jäv och finansierar forskning av högsta kvalitet oavsett lärosäte, kön eller forskningsinriktning. Omkring 80 procent av vårt forskningsstöd (ej inkluderat forskningsinfrastrukturstöd), går till tematiskt fri forskning där forskarna själva formulerar forskningsproblemet. De forskningsprojekt som beviljas bidrag från Vetenskapsrådet väljs ut i nationell konkurrens efter en gedigen sakkunnigbedömning av externt anlitade forskare varav hälften verksamma vid utländska, företrädesvis europeiska, lärosäten.
Det är bara på en punkt vi delar Sandströms och Halls beskrivning av de utmaningar Sverige står inför. Det stämmer att Sverige inte ingår bland de främsta länderna när det gäller andelen högciterade vetenskapliga publikationer. Detta trots en hög andel forskare, en hög andel vetenskapliga publikationer per invånare och en befolkning med högt förtroende för forskning.
Vi menar dock, tvärtemot vad Sandström och Hall för fram, att de externa fria forskningsmedlen stärker forskningens kvalitet. Forskarnas möjlighet att få sina forskningsidéer prövade mot högt ställda kvalitetskrav i nationell konkurrens bidrar också till forskarens och forskningens frihet och autonomi. Därför är det nödvändigt att stärka finansieringen av forskarinitierad forskning. För Vetenskapsrådets del gäller det framförallt i form av fria projektbidrag, som är det snabbaste och mest flexibla sättet att möta dagens och morgondagens utmaningar på.
Men, för att den externa finansieringen ska komma till sin rätt är det avgörande att dessa forskare har möjlighet att verka i en miljö som präglas av kreativitet och långsiktighet, att de har tillgång till relevant utrustning och att de har en bra balans mellan undervisning och forskning. Lärosätenas möjligheter att ge forskarna dessa förutsättningar och att garantera forskningens frihet är därför en grundförutsättning för att säkra forskningens kvalitet.
Den 21 maj presenterar vi vår rapport ”Vägval för framtidens forskningssystem – Kunskap, kvalitet och integritet”. Där lyfter vi fram vad vi anser är nödvändigt för att Sverige ska nå regeringens målsättning att bli en av världens ledande forskningsnationer.
Mer inom samma ämne
-
Nyhet |
Publicerad 29 april 2025
Just nu bubblar det inom Europas forsknings- och innovationspolitik. Frågan många ställer sig är: Står vi inför en ny era, där hela EU-budgeten och dess satsningar styrs om? Till sommaren väntas EU-kommissionen presentera sitt förslag till budgetram...
-
Nyhet |
Publicerad 27 mars 2025
Vi lever i oroliga tider, läget i världen är alltmer spänt. Ökade militära hot sätter press på de europeiska länderna. Hotet om ett globalt handelskrig förstärker ytterligare osäkerheten. I denna komplexa verklighet är forskning och innovation vikti...
-
Publikation |
Publicerad 5 mars 2025
Nyckelord: