VR kommenterar
VR kommenterar
Publicerad den 18 juni 2019
Uppdaterad den 03 mars 2020
Vetenskapsrådets remissvar på Styr- och resursutredningen
Vi har nu lämnat vårt remissvar på betänkandet ”En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6)”. I utredningen föreslås bland annat en ökning av basanslagen på bekostnad av de fria externa medlen vilket inte är rätt väg att gå enligt Vetenskapsrådet.
Syftet med utredningen är att utveckla styrningen av högskolan så att den effektivt och ändamålsenligt stöder målet att Sverige ska vara ett av världens främsta forskningsländer och en ledande kunskapsnation. Som Vetenskapsrådet tidigare har framfört, har forskningens kvalitet hamnat i skymundan i utredningen.
— Sverige har en bit kvar till målet att bli ett av världens främsta forskningsländer, säger Sven Stafström, Vetenskapsrådets generaldirektör. Vi ligger däremot i absolut topp när det gäller antalet forskare. Vi måste nu styra mot kvalitet istället för kvantitet genom att begränsa antalet forskare och ge bättre förutsättningar och resurser till de bästa forskarna. Extern forskningsfinansiering i form av öppna utlysningar där ansökningar sakkunniggranskas och medel fördelas i konkurrens är en mycket viktigt del i detta.
Ett av utredningens förslag är att höja basanslagen, det vill säga de medel som staten fördelar direkt till lärosätena. Medlen ska tas från den externa forskningsfinansieringen som Vetenskapsrådet och andra statliga finansiärer står för. Vetenskapsrådet menar att en sådan omfördelning riskerar att ge stora negativa konsekvenser på både forskningens kvalitet och dess inriktning.
Vetenskapsrådet synpunkter i korthet
- Den kvalitetsdrivande effekten av sakkunniggranskning av forskningsansökningar i nationell konkurrens underskattas.
- Minskade möjligheterna att söka externa medel från finansiärer med olika ändamål och uppdrag begränsar dynamiken och utvecklingen av svensk forskning.
- Utredningen har inte tagit hänsyn till systemet med full kostnadstäckning av indirekta kostnader. För Vetenskapsrådets del motsvarar detta 1,2 miljarder kronor som varje år går till att finansiera lärosätenas indirekta kostnader.
- I utredningen förbises det stora behovet av nationell finansiering och samordning av avancerad nationell forskningsinfrastruktur samt svenskt deltagande i internationella forskningsinfrastrukturer.
- Utredningen tar inte hänsyn till hur forskningsmedel fördelas internt vid lärosätena. Inte heller till de begränsningar som finns i uppföljningen av basanslagets användning, till exempel avseende kvalitet, nyttiggörande, jämställdhet, karriärmöjligheter och personalens sammansättning.
Bilaga till remissvar: Externfinansiering och dess påverkan på forskningssystemet (pdf, 548.2 kB)
Mer inom samma ämne
-
Nyhet |
Publicerad 7 december 2020
Det behövs en permanent nationell struktur som vid kriser och andra oförberedda situationer har till uppgift att rekrytera forskare och experter med rätt kompetens. För att tidigt fånga upp behoven av vetenskaplig rådgivning bör den ha regelbunden ko...
Nyckelord:
-
Nyhet |
Publicerad 3 december 2020
Vi strävar efter en beredningsprocess som är så fri som möjligt från partiskhet och ser allvarligt på eventuella snedfördelningar, skriver Vetenskapsrådets ämnesråd för naturvetenskap och teknikvetenskap i en replik på inlägget i Curie från Female As...
Nyckelord:
-
Nyhet |
Publicerad 2 december 2020
Jag vill uttrycka min och Vetenskapsrådets starka önskan att dödsdomen mot Ahmadreza Djalali upphävs och att han snarast återförenas med sin familj i Sverige. Det säger Sven Stafström, Vetenskapsrådets generaldirektör.
Nyckelord: