VR kommenterar

VR kommenterar

Publicerad den

Uppdaterad den

Vetenskapsrådets remissvar på Styr- och resursutredningen

Vi har nu lämnat vårt remissvar på betänkandet ”En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6)”. I utredningen föreslås bland annat en ökning av basanslagen på bekostnad av de fria externa medlen vilket inte är rätt väg att gå enligt Vetenskapsrådet.

Syftet med utredningen är att ut­veck­la styrningen av högskolan så att den effek­tivt och ändamålsenligt stöder målet att Sverige ska vara ett av världens främsta forskningsländer och en ledande kunskapsnation. Som Vetenskapsrådet tidigare har framfört, har forskningens kvalitet hamnat i skymundan i utredningen.

— Sverige har en bit kvar till målet att bli ett av världens främsta forskningsländer, säger Sven Stafström, Vetenskapsrådets generaldirektör. Vi ligger däremot i absolut topp när det gäller antalet forskare. Vi måste nu styra mot kvalitet istället för kvantitet genom att begränsa antalet forskare och ge bättre förutsättningar och resurser till de bästa forskarna. Extern forskningsfinansiering i form av öppna utlysningar där ansökningar sakkunniggranskas och medel fördelas i konkurrens är en mycket viktigt del i detta.

Ett av utredningens förslag är att höja basanslagen, det vill säga de medel som staten fördelar direkt till lärosätena. Medlen ska tas från den externa forskningsfinansieringen som Vetenskapsrådet och andra statliga finansiärer står för. Vetenskapsrådet menar att en sådan omfördelning riskerar att ge stora negativa konsekvenser på både forskningens kvalitet och dess inriktning.

Vetenskapsrådet synpunkter i korthet

  • Den kvalitetsdrivande effekten av sakkunniggranskning av forskningsansökningar i nationell konkurrens underskattas.
  • Minskade möjligheterna att söka externa medel från finansiärer med olika ändamål och uppdrag begränsar dynamiken och utvecklingen av svensk forskning.
  • Utredningen har inte tagit hänsyn till systemet med full kostnadstäckning av indirekta kostnader. För Vetenskapsrådets del motsvarar detta 1,2 miljarder kronor som varje år går till att finansiera lärosätenas indirekta kostnader.
  • I utredningen förbises det stora behovet av nationell finansiering och samordning av avancerad nationell forskningsinfrastruktur samt svenskt deltagande i internationella forskningsinfrastrukturer.
  • Utredningen tar inte hänsyn till hur forskningsmedel fördelas internt vid lärosätena. Inte heller till de begränsningar som finns i uppföljningen av basanslagets användning, till exempel avseende kvalitet, nyttiggörande, jämställdhet, karriärmöjligheter och personalens sammansättning.

Läs remissvaret i sin helhet Länk till annan webbplats.

Bilaga till remissvar: Externfinansiering och dess påverkan på forskningssystemet Pdf, 548.2 kB. (Pdf, 548.2 kB)


Publicerad den

Uppdaterad den

Mer inom samma ämne

  1. Ny modell att utvärdera forskning visar att statsvetenskap håller hög kvalitet

    Går det att säga något om vilken kvalitet svensk forskning håller i ett internationellt perspektiv? För att besvara den frågan har Vetenskapsrådet tagit fram en ny typ av modell för att utvärdera forskning och testat den på ämnet statsvetenskap. Utvä...

  2. Quality and impact of research in political science in Sweden

    A pilot evaluation Vetenskapsrådet har gjort en utvärdering av ämnet statsvetenskap med hjälp av en ny modell för nationella utvärderingar av forskningsämnen och tematiska forskningsområden. Syftet med den nya modellen är att kartlägga kvalitet och ...

  3. Ny modell för kvalitetsbaserad resursfördelning

    Idag presenterar Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova på uppdrag av regeringen ett gemensamt förslag på en ny modell för kvalitetsbaserad resursfördelning av nya medel inom basanslaget. Modellen bygger på att lärosätena själva definierar profil...