Vetenskapsrådets remissvar på Styr- och resursutredningen

Syftet med utredningen är att ut­veck­la styrningen av högskolan så att den effek­tivt och ändamålsenligt stöder målet att Sverige ska vara ett av världens främsta forskningsländer och en ledande kunskapsnation. Som Vetenskapsrådet tidigare har framfört, har forskningens kvalitet hamnat i skymundan i utredningen.

— Sverige har en bit kvar till målet att bli ett av världens främsta forskningsländer, säger Sven Stafström, Vetenskapsrådets generaldirektör. Vi ligger däremot i absolut topp när det gäller antalet forskare. Vi måste nu styra mot kvalitet istället för kvantitet genom att begränsa antalet forskare och ge bättre förutsättningar och resurser till de bästa forskarna. Extern forskningsfinansiering i form av öppna utlysningar där ansökningar sakkunniggranskas och medel fördelas i konkurrens är en mycket viktigt del i detta.

Ett av utredningens förslag är att höja basanslagen, det vill säga de medel som staten fördelar direkt till lärosätena. Medlen ska tas från den externa forskningsfinansieringen som Vetenskapsrådet och andra statliga finansiärer står för. Vetenskapsrådet menar att en sådan omfördelning riskerar att ge stora negativa konsekvenser på både forskningens kvalitet och dess inriktning.

Vetenskapsrådet synpunkter i korthet

• Den kvalitetsdrivande effekten av sakkunniggranskning av forskningsansökningar i nationell konkurrens underskattas.
• Minskade möjligheterna att söka externa medel från finansiärer med olika ändamål och uppdrag begränsar dynamiken och utvecklingen av svensk forskning.
• Utredningen har inte tagit hänsyn till systemet med full kostnadstäckning av indirekta kostnader. För Vetenskapsrådets del motsvarar detta 1,2 miljarder kronor som varje år går till att finansiera lärosätenas indirekta kostnader.
• I utredningen förbises det stora behovet av nationell finansiering och samordning av avancerad nationell forskningsinfrastruktur samt svenskt deltagande i internationella forskningsinfrastrukturer.
• Utredningen tar inte hänsyn till hur forskningsmedel fördelas internt vid lärosätena. Inte heller till de begränsningar som finns i uppföljningen av basanslagets användning, till exempel avseende kvalitet, nyttiggörande, jämställdhet, karriärmöjligheter och personalens sammansättning.

Läs remissvaret i sin helhet

Bilaga till remissvar: Externfinansiering och dess påverkan på forskningssystemet (pdf, 548.2 kB)