VR kommenterar

VR kommenterar

Publicerad den

Uppdaterad den

Vetenskapsrådets remissvar på Styr- och resursutredningen

Vi har nu lämnat vårt remissvar på betänkandet ”En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6)”. I utredningen föreslås bland annat en ökning av basanslagen på bekostnad av de fria externa medlen vilket inte är rätt väg att gå enligt Vetenskapsrådet.

Syftet med utredningen är att ut­veck­la styrningen av högskolan så att den effek­tivt och ändamålsenligt stöder målet att Sverige ska vara ett av världens främsta forskningsländer och en ledande kunskapsnation. Som Vetenskapsrådet tidigare har framfört, har forskningens kvalitet hamnat i skymundan i utredningen.

— Sverige har en bit kvar till målet att bli ett av världens främsta forskningsländer, säger Sven Stafström, Vetenskapsrådets generaldirektör. Vi ligger däremot i absolut topp när det gäller antalet forskare. Vi måste nu styra mot kvalitet istället för kvantitet genom att begränsa antalet forskare och ge bättre förutsättningar och resurser till de bästa forskarna. Extern forskningsfinansiering i form av öppna utlysningar där ansökningar sakkunniggranskas och medel fördelas i konkurrens är en mycket viktigt del i detta.

Ett av utredningens förslag är att höja basanslagen, det vill säga de medel som staten fördelar direkt till lärosätena. Medlen ska tas från den externa forskningsfinansieringen som Vetenskapsrådet och andra statliga finansiärer står för. Vetenskapsrådet menar att en sådan omfördelning riskerar att ge stora negativa konsekvenser på både forskningens kvalitet och dess inriktning.

Vetenskapsrådet synpunkter i korthet

  • Den kvalitetsdrivande effekten av sakkunniggranskning av forskningsansökningar i nationell konkurrens underskattas.
  • Minskade möjligheterna att söka externa medel från finansiärer med olika ändamål och uppdrag begränsar dynamiken och utvecklingen av svensk forskning.
  • Utredningen har inte tagit hänsyn till systemet med full kostnadstäckning av indirekta kostnader. För Vetenskapsrådets del motsvarar detta 1,2 miljarder kronor som varje år går till att finansiera lärosätenas indirekta kostnader.
  • I utredningen förbises det stora behovet av nationell finansiering och samordning av avancerad nationell forskningsinfrastruktur samt svenskt deltagande i internationella forskningsinfrastrukturer.
  • Utredningen tar inte hänsyn till hur forskningsmedel fördelas internt vid lärosätena. Inte heller till de begränsningar som finns i uppföljningen av basanslagets användning, till exempel avseende kvalitet, nyttiggörande, jämställdhet, karriärmöjligheter och personalens sammansättning.

Läs remissvaret i sin helhet Länk till annan webbplats.

Bilaga till remissvar: Externfinansiering och dess påverkan på forskningssystemet Pdf, 548.2 kB.


Publicerad den

Uppdaterad den

Mer inom samma ämne

  1. Nätverksmöte för Vetenskapsrådets excellenscenter

    Med detta möte vill vi etablera Nätverket för excellenscenter och bjuder in forskare i de 15 centrumbildningar som startat sin verksamhet i januari 2024. Tanken är att ge möjlighet till idéutbyte mellan centren.

  2. Svensk forskning kan lyftas utan en dyr omorganisation

    Vetenskapsrådet avstyrker förslaget om tre nya myndigheter i vårt svar på remissen Ny myndighetsstruktur för finansiering av forskning och innovation (SOU 2023:59). Vi menar att förslaget har ett för snävt systemperspektiv och att kvalitetsperspektiv...

  3. Viktigt att stärka forskningskvaliteten och den internationella konkurrenskraften

    I Vetenskapsrådets inspel till forsknings- och innovationspropositionen presenterar vi vår syn på vad som behöver göras för att stärka det svenska forskningssystemet och skapa goda förutsättningar för excellent forskning som är till nytta för samhäll...