Nyhet

Nyhet

Publicerad den 31 oktober 2019

Uppdaterad den 08 november 2019

Forskning och innovation för framtiden

Forskning och innovation är avgörande för att ge samhället den kunskap som behövs för att hitta lösningar på samhällsutmaningarna. Energimyndigheten, Formas, Forte, Rymdstyrelsen, Vetenskapsrådet och Vinnova lämnar nu ett gemensamt inspel med förslag för en forsknings- och innovationspolitik för ett hållbart samhälle.

Globala och nationella samhällsutmaningar förändrar förutsättningarna för hållbar utveckling, tillväxt och välfärd i Sverige och världen. På tio år ska vi ställa om för att uppfylla målen i Agenda 2030. För att lyckas med omställningen behöver vi förändra sättet vi lever och organiserar samhället på.

Forskning och innovation är avgörande för att ge oss den kunskap som behövs för att hitta lösningar på samhällsutmaningarna och omsätta dem i praktiken. Därför behöver svensk forskning och innovation stärkas. Vi föreslår att statliga medel motsvarande minst 1 procent av BNP avsätts för forskning och utveckling och dessutom att politiken möter forskningens krav på långsiktighet.

Läs det gemensamma inspelet till nästa forsknings- och innovationsproposition

Våra förslag i korthet

Forskning och innovation är drivkraften för ett hållbart samhälle

Den kunskap som kommer att behövas framöver skapas genom en balans mellan forskarinitierad forskning och långsiktiga forsknings- och innovationssatsningar inom tematiska områden. Det behövs förstärkningar på alla nivåer men också på systemdemonstratorer som gör att kunskap och innovation kan omsättas i praktiken och svara mot samhällsutmaningarna samt bidra till näringslivets konkurrenskraft.

Investera i en forskningsinfrastruktur i världsklass

För att möta behovet av avancerad forskningsinfrastruktur och rymdens infrastruktur måste vi öka investeringarna. Vi behöver samtidigt stärka forskarnas och industrins engagemang i utveckling av infrastrukturer och se över hur vi finansierar, organiserar och styr våra omfattande nationella forskningsinfrastrukturer.

Insatser för ett effektivt forskningssystem

Det svenska forskningssystemet behöver utvecklas, så att det blir mer effektivt och ger bättre möjligheter för forskning av högsta kvalitet. Vi behöver en ny modell för ersättning av indirekta kostnader, och vi behöver också arbeta vidare med jämställdhet. Ansvarsfördelningen mellan finansiärer och lärosäten när det gäller forskares anställningar behöver bli tydligare.

Främja europeiskt och internationellt forsknings- och innovationssamarbete

De stora samhällsutmaningarna är globala och lösningarna får vi genom internationellt samarbete. Vi behöver strategier för vårt deltagande i det kommande ramprogrammet Horisont Europa och vi behöver stärka de nationella stödfunktionerna för internationellt forsknings- och innovationssamarbete.

Publicerad den 31 oktober 2019

Uppdaterad den 08 november 2019

Mer inom samma ämne

  1. Finansiering av svensk virusforskning

    Vetenskapsrådet står för en stor del av finansieringen av virusforskning och hela infektionsområdet i Sverige. Vi har nu gjort en kartläggning över de senaste årens finansiering med fokus på virusforskning, något som aktualiserats på grund av situati...

  2. En jämställd process

    Sedan 2012 genomförs jämställdhetsobservationer regelbundet i Vetenskapsrådets regi. Observationerna syftar till att utifrån ett jämställdhetsperspektiv granska de möten där sakkunniga diskuterar ansökningar om forskningsbidrag som kommit in till myn...

  3. Ny rapport: Vad har Linnéstödet inneburit för svensk forskning?

    Vetenskapsrådet och Formas har finansierat 40 Linnécenter med totalt 2,7 miljarder kronor under åren 2006–2018. Nu har vi gjort en slutlig utvärdering. Fick Linnéstödet önskad effekt? Vad har det inneburit för svensk forskning?