Nyhet

Nyhet

Publicerad den

Uppdaterad den

Antibiotikan behöver skyddas för framtiden

Bakterier som är resistenta mot antibiotika är ett allvarligt och växande hot mot både människors och djurs hälsa. Nu uppmärksammas frågan både i Sverige och i andra länder under den internationella antibiotikaveckan. Sedan 2017 ansvarar Vetenskapsrådet för ett tioårigt nationellt forskningsprogram om antibiotikaresistens, AMR.

Världshälsoorganisationen WHO klassar antibiotikaresistens som ett av de tio största hoten mot människors hälsa globalt. Bakom antibiotikaveckan, World Antibiotic Awareness Week (18–24 november), står WHO och flera internationella organisationer. Syftet är att sätta fokus på vikten av att ha fungerande antibiotika i framtiden.

—Även om Sverige är ett av länderna i spetsen när det gäller arbetet mot antibiotikaresistens måste vi fortsätta arbeta brett, långsiktigt och strukturerat med frågorna, säger Märta North, smittskyddschef på Jordbruksverket.

Alla kan göra något för att skydda antibiotikan

Mycket av dagens moderna sjukvård bygger på tillgång till verksam antibiotika. För att bevara antibiotikans förmåga att rädda liv krävs fortsatta insatser på många områden.

—Alla kan göra något för att skydda antibiotikan, till exempel bara använda antibiotika när det är nödvändigt, lämna in överbliven antibiotika på apoteket och följa vaccinationsprogrammet, säger Malin Grape, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.
Sverige har en låg användning av antibiotika hos både människor och djur, internationellt sett. Därför har vi också en förhållandevis lägre förekomst av resistenta bakterier. Den svenska samverkansfunktionen med 25 myndigheter och organisationer inom sektorerna människors och djurs hälsa, livsmedel, miljö och forskning arbetar med frågan utifrån ett helhetsperspektiv. Vetenskapsrådet är en av myndigheterna i samverkansfunktionen.

Nationellt forskningsprogram

Vetenskapsrådet ansvarar för ett tioårigt nationellt forskningsprogram om antibiotikaresistens, AMR. All forskning som berör antibiotikaresistens – både grundforskning och mer verksamhetsnära forskning – kan få stöd.

Vetenskapsrådet är även värd för sekretariatet för det internationella samarbetet kring forskning om antimikrobiell resistens, Joint Programming Initiative on Antimicrobial Resistance. Sekretariatet koordinerar forskningsprogram och internationella utlysningar och stödjer samarbeten för att överbrygga kunskapsbrister om antibiotikaresistens.

Sprid budskapet om att skydda antibiotikan!

I Sverige står 25 myndigheter och organisationer inom sjukvården, djur- och livsmedelssektorn, forskningen och den yttre miljön tillsammans bakom informationsinsatsen Skydda antibiotikan. Länk till annan webbplats. Syftet är att sätta ljus på hur värdefull antibiotikan är, och att vi alla behöver hjälpa till att skydda den.

Publicerad den

Uppdaterad den

Mer inom samma ämne

  1. "Forskning är nyckeln i arbetet mot antibiotikaresistens"

    För att säkra världens tillgång till effektiva läkemedel behövs stora resurser för forskning och innovation, breda globala samarbeten och tydligt ledarskap. Sverige har en ledande roll i det internationella arbetet mot antibiotikaresistens och Vetens...

  2. Miljöns betydelse för att sprida antibiotikaresistens är underskattad 

    Vi tenderar att underskatta miljöns roll när det gäller att sprida antibiotikaresistens. Att begränsa resistens i fattiga länder är centralt för att begränsa framtida problem även i övriga länder. Det menar forskaren Joakim Larsson som får finansieri...

  3. Antibiotikaforum 2021

    I anslutning till den europeiska antibiotikadagen arrangeras Antibiotikaforum som samlar experter och andra som arbetar med antibiotikaresistens. Årets tema är Sverige på den globala arenan. Hur ser det svenska internationella arbetet mot antibiotika...