Debatt

Debatt

Publicerad den 04 december 2019

Uppdaterad den 04 december 2019

Debattreplik: ”Vi vill också satsa mer på teknikforskningen”

Med anledning av den debattartikel som Peter Gudmundson publicerade i Ny Teknik 27 november, har Vetenskapsrådets Lars Kloo skrivit en replik. Vetenskapsrådet håller med om att teknikvetenskaplig forskning är viktig och föreslår därför regeringen att 100 miljoner kronor i nästa forskningsproposition ska gå till ett nytt nationellt program, ”Teknikvetenskap för hållbar utveckling”.

Peter Gudmundson, professor och tidigare rektor på KTH, skriver att det behöver satsas mer på teknikvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet håller med.

Den totala finansieringen av lärosätenas forskning inom teknikvetenskap har varit relativt oförändrad sedan 2011. År 2017 låg siffran på närmare 6 miljarder kronor, varav Vetenskapsrådet stod för cirka 350 miljoner kronor.

När det gäller fördelningen av Vetenskapsrådets medel de senaste åren har andelen som gått till teknikvetenskap varierat; 9 procent 2015, 12 procent 2016 och 8 procent 2017. Dessa variationer beror främst på att riktade satsningar inte utlyses varje år och att det teknikvetenskapliga innehållet i dessa satsningar varierar över åren.

Teknikinnehållet ökar

Vetenskapsrådet har inte gjort någon nedprioritering av området till förmån för andra områden. Vad som däremot hänt är att flera traditionellt naturvetenskapliga och medicinska områden har fått en allt större teknikvetenskaplig prägel, exempelvis medicinteknik, teknisk fysik, materialvetenskap och bioteknik.

Gränsdragningar mellan forskningsområden har därmed blivit mindre relevanta och vi ser en tydlig utveckling mot mer tvärvetenskapliga forskningsprojekt. Detta är i grunden positivt men det gör det samtidigt svårt att veta exakt hur mycket som går till det ena eller andra forskningsområdet.

Max IV och ESS

Viktigt att ta med i diskussionen är också de satsningar som Vetenskapsrådet gör på forskningsinfrastruktur. Flera av dessa satsningar har breda tillämpningsområden där teknikvetenskap definitivt tillhör de mest framträdande, till exempel Max IV och ESS.

Vi instämmer i att det är absolut nödvändigt med ny forskning inom teknikvetenskap för att hitta lösningar på många av de samhällsutmaningar vi står inför, och framförallt för att nå 1,5-gradersmålet i Parisavtalet från 2015. En stor del av lösningen ligger i en energiproduktion som inte är baserad på förbränning av kolväten och effektivare former för lagring och distribution av energi.

Bred förankring

Även industri och jordbruk står inför stora utmaningar när det gäller utsläpp av växthusgaser, där det i stor utsträckning handlar om att ta fram ny klimat- och miljövänlig teknik.

I Vetenskapsrådets inspel till nästa forskningsproposition föreslår vi därför att 100 miljoner kronor avsätts för ett nationellt program – ”Teknikvetenskap för hållbar utveckling” – som drivs i samverkan mellan flera aktörer och med bred förankring vid lärosäten, forskningsinstitut och näringsliv. Syftet med programmet ska vara att:

  • Skapa en grund för koordinerade, tvärvetenskapliga, långsiktiga och strategiska satsningar inom det teknikvetenskapliga området.
  • Bygga upp en bred kunskapsbas och kompetensförsörjning men också spetskunskap inom områden där Sverige har möjlighet att bli världsledande.
  • Möjliggöra forskning som hittar lösningar på både de utmaningar världen står inför och de utmaningar vi inte ännu känner till.

Lars Kloo, huvudsekreterare för naturvetenskap och teknikvetenskap vid Vetenskapsrådet

Publicerad den 04 december 2019

Uppdaterad den 04 december 2019

Pdf / Utskrift

Mer inom samma ämne

  1. Finansiering av svensk virusforskning

    Vetenskapsrådet står för en stor del av finansieringen av virusforskning och hela infektionsområdet i Sverige. Vi har nu gjort en kartläggning över de senaste årens finansiering med fokus på virusforskning, något som aktualiserats på grund av situati...

  2. En jämställd process

    Sedan 2012 genomförs jämställdhetsobservationer regelbundet i Vetenskapsrådets regi. Observationerna syftar till att utifrån ett jämställdhetsperspektiv granska de möten där sakkunniga diskuterar ansökningar om forskningsbidrag som kommit in till myn...

  3. Ny rapport: Vad har Linnéstödet inneburit för svensk forskning?

    Vetenskapsrådet och Formas har finansierat 40 Linnécenter med totalt 2,7 miljarder kronor under åren 2006–2018. Nu har vi gjort en slutlig utvärdering. Fick Linnéstödet önskad effekt? Vad har det inneburit för svensk forskning?