Nyhet

Nyhet

Publicerad den 22 januari 2020

Uppdaterad den 22 januari 2020

Ny indelning av beredningsgrupper inom medicin och hälsa

Indelning av beredningsgrupperna för medicin och hälsa ändras från om med 2020. Syftet är att göra det lättare för forskare att hitta rätt beredningsgrupp för sin ansökan.

Den tidigare indelningen av beredningsgrupper var baserad på sjukdomsgrupper och organ. Den nya indelningen baserar sig istället på system.

– Forskningen inom det medicinska fältet har blivit allt mer multidisciplinärt. Många sjukdomar påverkar flera olika organ och det finns många cellulära och fysiologiska processer som hänger ihop i samma vävnad eller organ. Det kan till exempel handla om metabola sjukdomar eller inflammatoriska tillstånd, säger Jan-Ingvar Jönsson som är huvudsekreterare för medicin och hälsa vid Vetenskapsrådet.

Den nya indelningen gör att beredningsgrupperna blir mer homogena. Det kommer att ge bättre diskussioner på beredningsgruppsmötena, framhåller han.

– Till varje beredningsgrupp finns ett antal underrubriker som ska ge vägledning till forskarna att hitta den grupp som kan ge en optimal bedömning. Det är därför viktigt som sökande att noggrant titta på vilka ämnesområden som faller under varje beredningsgrupp.

Processen att ta fram en ny beredningsorganisation har involverat de medicinska och farmaceutiska fakulteterna, företrädare för patientorganisationer, beredningsgruppsordföranden samt ledamöter i styrelse, ämnesråd och kommittéer med medicinsk eller klinisk kompetens.

– Vi skickade också ut en enkät till alla som sökte projektbidrag 2019 inom medicin och hälsa. I den frågade vi vilken beredningsgrupp de hade valt för sin ansökan om indelningen varit som i det nya förslaget. Det gav oss en bra bild av hur ansökningarna kommer att fördela sig över beredningsgrupperna, säger Jan-Ingvar Jönsson.

Publicerad den 22 januari 2020

Uppdaterad den 22 januari 2020

Pdf / Utskrift

Mer inom samma ämne

  1. 100 miljoner till uppföljningsstudier av covid-19-vacciner

    Sex forskningsmiljöer får dela på totalt 100 miljoner kronor för uppföljningsstudier av covid-19-vacciner. Forskningsmiljöerna bygger på samarbeten mellan olika regioner och kommer att titta på olika aspekter av hälso- och sjukvårdens behov.

  2. Antibiotikaresistens – den tysta pandemin hotar människor, djur och miljö

    Antibiotikaresistens är enligt WHO ett av de största hoten mot global hälsa och livsmedelssäkerhet. Bakterier bryr sig inte om nationsgränser och blir dessutom alltmer resistenta mot en av våra främsta mediciner – antibiotikan! Hur kan vi alla ta ett...

  3. Anställning som forskare på halvtid i klinisk miljö

    Uppföljning av en bidragsform Vetenskapsrådet har under 2020 gjort en översyn av beviljade kliniska halvtidstjänster inom utlysningen "Bidrag till anställning som forskare på halvtid i klinisk miljö". Syftet var att undersöka om bidraget når målet: ...