Inga frågor från forskarna till Vetenskapsrådet om köns- och genusperspektiv

Våren 2019 uppmanade Vetenskapsrådet de forskare som sökte bidrag inom medicin och hälsa, klinisk behandlingsforskning samt utbildningsvetenskap att redogöra för om köns- och genusperspektiv var relevant i deras forskning.

– Anledningen var att vi fått i uppgift av regeringen att verka för att köns- och genusperspektiv inkluderas i den forskning vi finansierar – när så är tillämpligt, berättar Lisbeth Söderqvist som är analytiker vid Vetenskapsrådet.

Det här är ett led i regeringens arbete för jämställdhet, men syftar också till att främja forskningens kvalitet och framtida nytta.

– Idag ställer flera forskningsfinansiärer i USA, Kanada och Europa frågor till de sökande om köns- och genusperspektiv. Även medicinska tidskrifter gör så. Det finns också olika projekt, som till exempel Gendered Innovations vid Stanford University, som beskriver praktiska metoder för köns- och genusanalys, berättar Winnie Birberg, forskningssekreterare på Vetenskapsrådet.

Lika hög beviljandegrad

Den uppföljning Vetenskapsrådet nu gjort av piloten visar att yngre forskare – i karriärålder räknat – i större utsträckning än äldre anger att köns- och genusperspektiv är tillämpliga i deras planerade forskning. Inom medicin och hälsa, men även inom klinisk behandlingsforskning, anger fler kvinnor än män att köns- och genusperspektiv är relevant i deras forskning.

– Det behövs en uppföljning över fler år och en djupare analys för att uttala sig om det rör sig om ett mönster, och vad det i så fall beror på, säger Lisbeth Söderqvist.

Totalt handlade det om drygt 1 400 ansökningar och sammantaget var beviljandegraden lika hög för de forskare som angav att köns- och genusperspektiv var tillämpliga som för dem som inte angav detta. Men inom utbildningsvetenskap ser det annorlunda ut: där har de som angett att perspektiven var tillämpliga ungefär dubbelt så hög beviljandegrad jämfört med resten.

I en enkät till samtliga sökande inom berörda ämnesområden svarade 70 procent att instruktionerna var tydliga, eller mycket tydliga.

– Det kan förklara varför det kom så få frågor om köns- och genusperspektiv från forskarna till Vetenskapsrådet, säger Lisbeth Söderqvist.