Nyhet

Nyhet

Publicerad den 04 mars 2020

Uppdaterad den 24 mars 2020

Ny rapport: Vad har Linnéstödet inneburit för svensk forskning?

Vetenskapsrådet och Formas har finansierat 40 Linnécenter med totalt 2,7 miljarder kronor under åren 2006–2018. Nu har vi gjort en slutlig utvärdering. Fick Linnéstödet önskad effekt? Vad har det inneburit för svensk forskning?

En panel med internationella experter har genomfört utvärderingen och ger satsningen högt betyg. Linnéstödet har gjort det möjligt att bygga upp framgångsrika forskningsmiljöer och har bidragit till en internationalisering vid svenska lärosäten genom rekrytering av doktorander och postdoktorer från andra länder. Dessutom har flera Linnécenter varit framgångsrika i att få extern finansiering från bland annat Europeiska forskningsrådet ERC. Den tioåriga finansieringen har även möjliggjort mer riskfylld forskning som också har lett till en del banbrytande upptäckter.

– Det är glädjande att ta del av den internationella panelens mycket positiva utlåtande om den forskning som bedrivits inom ramen för Linnéstödet och vad denna typ av stöd har betytt för svensk forskning. Experternas syn på betydelsen av starka forskningsmiljöer ligger också i linje med vad Vetenskapsrådet för fram både i vår vägvalsrapport och i vårt inspel till den forskningspolitiska propositionen. De rekommendationer som presenteras i rapporten kommer också att bli viktiga för våra fortsatta strategidiskussioner, säger Sven Stafström, generaldirektör på Vetenskapsrådet.

Slututvärderingen av Linnéstödet presenterades på konferensen The National Centre of Excellence Investments Conference. Under konferensen presenterades även slututvärderingarna av regeringens strategiska forskningsstöd till forskningsmiljöerna Forte Centres of Excellence, Berzelii centra och Vinn Excellence-centra.

Här kan du se en webbsändning av konferensenlänk till annan webbplats.

Ladda ner rapporten med slututvärderingen av Linnéstödet

Linnéstödet presenterades som en ny bidragsform i regeringens forskningspolitiska proposition 2004. Bidraget skulle utveckla strategiska och internationellt konkurrenskraftiga forskningsgrupper vid svenska universitet och högskolor. Totalt har 40 miljöer vid tio lärosäten finansierats i två omgångar, 2006–2016 och 2008–2018. Respektive miljö har fått mellan fem och tio miljoner kronor per år.

Publicerad den 04 mars 2020

Uppdaterad den 24 mars 2020

Pdf / Utskrift

Mer inom samma ämne

  1. Nya satsningar i forskningspropositionen som rör Vetenskapsrådet

    I forskningspropositionen för åren 2021–2024 föreslår regeringen stora satsningar på forskning. För Vetenskapsrådets del handlar det bland annat om förstärkningar av forskningsinfrastruktur, den fria forskningen och satsningar inom ett antal utpekade...

  2. Forskningspropositionen är nu presenterad

    Idag presenterade regeringen den forskningspolitiska propositionen för de kommande fyra åren. Det är en stark satsning på forskning och mycket av det vi efterfrågat i vårt inspel återfinns i propositionen, säger Vetenskapsrådets generaldirektör Sven ...

  3. Finansiering utan krav på inriktning ledde till banbrytande forskning

    Genom att erbjuda finansiering i upp till nio år kan MIMS rekrytera lovande forskare från hela världen – Emmanuelle Charpentiers upptäckt visar att strategin är lyckad.