Nyhet

Nyhet

Publicerad den 06 mars 2020

Uppdaterad den 09 mars 2020

Hon synliggör det osynliga – till minne av Kerstin Hesselgren

1922 blev Kerstin Hesselgren Sveriges första kvinnliga riksdagsledamot. Varje år utlyser Vetenskapsrådet medel för en gästprofessur instiftad till hennes minne. Årets innehavare är Ann Phoenix som kommer att vara verksam vid Umeå universitet.

Ann Phoenix är professor i socialpsykologi vid University College London, Storbritannien. Under året kommer hon att arbeta med genus och pedagogiska processer i samhället, GePS, vid Umeå universitet och där utveckla forskning, nätverk och undervisning om normkritiskhet.

–Kerstin Hesselgren var en pionjär när det gäller att främja jämställdhet och det är en ära att få motta en så statusfylld professur, säger Ann Phoenix.

Tillsammans med Umeå centrum för genusstudier, UCGS, kommer jag att fokusera på att synliggöra de maktstrukturer och privilegier som produceras genom normativt tänkande i samhället.

Ann Phoenix arbete handlar också om stora utmaningar som global hälsa, hållbara städer, interkulturell interaktion och mänskligt välbefinnande. Detta inkluderar forskning om hur familjer och ungdomar tänker på miljö och klimatförändring och forskning om maskuliniteter, etniciteter och nya tider. Hon har också varit ansvarig för ett regeringsfinansierat forskningscenter för barns välfärd.

–Mycket av mitt arbete handlar om interkulturell interaktion och människors välbefinnande, säger Ann Phoenix. På samma sätt kommer mitt arbete vid Umeå universitet att utveckla tvärvetenskapliga samarbeten för att hantera angelägna samhälleliga problem.

Ann Phoenix hoppas att hennes forskning kommer att bidra till ett bättre framtida samhälle. För henne handlar det om att förstå och omförhandla både det förflutna och nuet för att få en bild av olika förväntade framtider.

–I mitt arbete strävar jag efter att förstå mening (”meaning”) ur människors egna perspektiv och att analysera dem i sitt sammanhang och med ett socialt rättvisemål i sikte, förklarar hon. Att synliggöra det som är dolt eller osynligt eftersom det tas för givet, möjliggör visioner om förändring. Det i sin tur förbättrar de förändringar som är möjliga. Detta är centralt i det normkritiska perspektivet som ligger till grund för Kerstin Hesselgrens gästprofessur.

Fogelstadgruppen med, stående från vänster, Elisabeth Tamm, Ada Nilsson, Honorine Hermelin och Elin Wägner. Sittande: Kerstin Hesselgren. Foto: Okänd.

Kerstin Hesselgren (1872–1962) var Sveriges första kvinnliga riksdagsledamot och vann erkännande för sin expertis inom socialpolitik och kvinnors rättigheter. Kerstin Hesselgren var även en pionjär inom kvinnorörelsen med stort engagemang för internationell fred och den första kvinnliga medlemmen av Internationella arbetsorganisationen. Hon var även Sveriges första delegat i Nationernas förbund.

1987 inrättade Sveriges riksdag en gästprofessur till hennes minne. Varje år utlyser Vetenskapsrådet medel för professuren, och lärosäten ansöker genom att nominera en internationellt framstående forskare inom samhällsvetenskap, humaniora, teologi eller juridik.

Kerstin Hesselgren var en av fem kvinnor i Fogelstadgruppen som bildades 1921. Gruppen stod bland annat stod bakom Kvinnliga medborgarskolan.

Publicerad den 06 mars 2020

Uppdaterad den 09 mars 2020

Pdf / Utskrift

Mer inom samma ämne

  1. Installation av Sujata Patel – innehavare av 2021 års Kerstin Hesselgrenprofessur

    Välkommen till installationen av Sujata Patel som 2021 års innehavarare av Kerstin Hesselgrens gästprofessur.

  2. Installation av Ash Amin – innehavare av 2021 års Olof Palmeprofessur

    Välkommen till installationen av Ash Amin som 2021 års innehavarare av Olof Palmes gästprofessur. Ash Amin är professor i geografi vid University of Cambridge, UK och kommer under sin tid i Sverige vara verksam vid institutionen för idé- och lärdomsh...

  3. Har kvinnor och män samma förutsättningar att bedriva forskning?

    Det är frågan för en ny studie om jämställdheten bland forskare i Sverige som Vetenskapsrådet kommer att genomföra under 2021. Idag skickas en enkät ut till cirka 4800 forskare med frågor om deras arbetssituation.