Debattreplik: "Köns- och genusperspektiv – när det är relevant"

Erik Lindborg uttrycker i sitt debattinlägg en oro för att ”kraven på genusperspektiv på sikt kommer skada forskningens kvalitet”. Han undrar också hur de som granskar ansökningarna kommer hantera frågan i den vetenskapliga bedömningen.

Inledningsvis, ett klargörande. Vi ställer inget generellt krav på att alla som söker forskningsmedel hos oss ska beakta köns- och genusperspektiv i sin forskning oavsett vad forskningen handlar om. I vår information till alla som söker bidrag hos oss är vi tydliga med att forskare ska redogöra för om köns- och genusperspektiv är relevant i den forskning de söker bidrag för att genomföra, eller inte. Forskarna är kompetenta att reflektera över detta och – återigen – när det är relevant, ta med dessa perspektiv i beskrivningen av forskningsidén och forskningsmetodiken. Sverige är inte på något sätt unikt i detta synsätt. Forskningsfinansiärer i många andra länder hanterar ansökningar på samma sätt som Vetenskapsrådet. Även flera mycket erkända vetenskapliga tidskrifter, till exempel The Lancet, har krav på att köns- och genusperspektiv ska beaktas, när så är relevant.

Inom exempelvis medicinsk forskning finns en lång tradition av att ta hänsyn till kön. Bland annat frågar sig forskare varför det finns en något ökad risk för kvinnor att dö efter en allvarlig hjärtinfarkt. Det är på samma sätt relevant att forskare undersöker vad det beror på att elever i Sverige i hög grad gör könsbundna studieval. Exempel inom teknikvetenskap kan handla om design eller användning av teknik. På Vetenskapsrådet.se ger vi fler exempel på hur köns- och genusperspektiv kan tillämpas. De är hämtade från olika vetenskapliga fält och inbegriper allt från forskning på cellnivå till forskning om trafikplanering.

Köns- och genusperspektiv har alltså en tydlig relevans i mycket forskning och är därmed också en fråga om forskningens kvalitet. Därför ingår dessa perspektiv i bedömningen av ansökan. För den som forskar om stötvågor i akustiska fält, eller andra områden där köns- och genusperspektiv inte är relevant, ska frågan i ansökningsformuläret om köns- och genusperspektiv är tillämpligt i forskningen, sannolikt besvaras med ett nej.

Vetenskapsrådet använder sig av så kallad peer review för att bedöma den vetenskapliga kvaliteten och forskningens potential i de ansökningar om forskningsmedel som kommer till oss. Det innebär att välmeriterade forskare, inom samma eller närliggande ämnesområden, granskar ansökningarna. Köns- och genusperspektivens relevans för forskningsfrågan är en av många aspekter som ingår i bedömningen. Är dessa aspekter inte relevanta för forskningens kvalitet, kommer det inte påverka den bedömning som granskarna gör av projektets kvalitet, nytänkande och originalitet, genomförbarhet och den sökandes kompetens.

Sven Stafström,
generaldirektör Vetenskapsrådet