Nyhet

Nyhet

Publicerad den

Uppdaterad den

Har Vetenskapsrådet en jämställd bedömningsprocess?

Vetenskapsrådets jämställdhetsobservationer har lett till högre kvalitet i bedömningsprocessen, konstaterar generaldirektör Sven Stafström. 2019 var det sjunde gången vi genomförde sådana observationer vid de möten där forskningsansökningar bedöms.

Photo by Max Ostrozhinskiy on Unsplash

Vetenskapsrådet arbetar kontinuerligt för att öka jämställdheten inom forskning, till exempel vid fördelning av forskningsstöd och inom den egna beredningsorganisationen. Ett sätt är att låta jämställdhetsobservatörer delta i de möten där sakkunniga bedömer vilka forskare som ska beviljas forskningsstöd. Observatörernas uppgift är att se hur processen fungerar ur ett jämställdhetsperspektiv.

– Jämställdhetsobservationerna har bidragit till att vi har en mer formaliserad process med tydligare riktlinjer för bedömningen. De utbildningar vi genomför med de sakkunniga har också ökat medvetenheten om jämställdhet. Detta har lett till en högre kvalitet i vår bedömningsprocess, säger Sven Stafström, Vetenskapsrådets generaldirektör.

De senaste jämställdhetsobservationerna genomfördes 2019. I majoriteten av de 15 så kallade beredningsgruppsmöten som observerades fungerade rollerna och gruppdynamiken generellt sett väl.

En jämställd process

Vid de jämställdhetsobservationer som gjorts tidigare har observatörerna noterat att de sakkunniga ibland tagit upp informell information om de sökande när de behandlat ansökningar. Nu avbröts alla sådana resonemang konsekvent av Vetenskapsrådets personal eller av beredningsgruppernas ordförande.

Diskussioner om forskarens självständighet har tidigare förts framförallt när det gällt ansökningar från kvinnor. Nu framkom inga sådana skillnader mellan könen.

– Observationerna från 2019 visar att vi behöver fortsätta utveckla bedömningen av ansökningar. Vi har bland annat identifierat att det finns en risk att den att den rådande ojämställdheten inom akademin förstärks om forskarnas meriter ges en för stor betydelse i bedömningen av ansökningar. Vi ser också att det skulle finnas ett värde i att ge de sakkunniga utrymme att gemensamt reflektera kring begreppen jämställdhet, objektivitet och partiskhet. Detta för att tydliggöra att det kan finnas skillnader mellan olika individuella tolkningar av dessa centrala begrepp, säger Lisbeth Söderqvist, analytiker vid Vetenskapsrådet.

Publicerad den

Uppdaterad den

Pdf / Utskrift

Kontakt

Mer inom samma ämne

  1. 2025: Kraftig ökning av både ansökningar och forskningsmedel

    I år har Vetenskapsrådet tagit emot många fler ansökningar om forskningsbidrag än tidigare år: drygt 7 400 ansökningar. Av dem har 1 043 beviljats. Sammanlagt har vi beviljat 5,62 miljarder kronor till forskning vid svenska lärosäten. Det är över en ...

  2. Vi förstärker vår satsning på excellens

    Nu utökar vi vår satsning på uppbyggnad av excellenscenter med stöd till nya center och möjlighet till fortsättningsbidrag. För att stödja etablerade och exceptionellt välutvecklade centrumbildningar inför vi också ett bidrag för så kallade rådsinsti...

  3. Så driver vi utveckling mot rättvis öppen publicering

    I Sverige publiceras en hög andel av forskningen med omedelbar öppen tillgång. Utmaningen är att de stora, traditionella förlagens utgivning fortfarande domineras av hybridtidskrifter där många artiklar är låsta. Parallellt med de prenumerationsbase...