Nyhet

Nyhet

Publicerad den 29 april 2020

Uppdaterad den 29 april 2020

Har Vetenskapsrådet en jämställd bedömningsprocess?

Vetenskapsrådets jämställdhetsobservationer har lett till högre kvalitet i bedömningsprocessen, konstaterar generaldirektör Sven Stafström. 2019 var det sjunde gången vi genomförde sådana observationer vid de möten där forskningsansökningar bedöms.

Photo by Max Ostrozhinskiy on Unsplash

Vetenskapsrådet arbetar kontinuerligt för att öka jämställdheten inom forskning, till exempel vid fördelning av forskningsstöd och inom den egna beredningsorganisationen. Ett sätt är att låta jämställdhetsobservatörer delta i de möten där sakkunniga bedömer vilka forskare som ska beviljas forskningsstöd. Observatörernas uppgift är att se hur processen fungerar ur ett jämställdhetsperspektiv.

– Jämställdhetsobservationerna har bidragit till att vi har en mer formaliserad process med tydligare riktlinjer för bedömningen. De utbildningar vi genomför med de sakkunniga har också ökat medvetenheten om jämställdhet. Detta har lett till en högre kvalitet i vår bedömningsprocess, säger Sven Stafström, Vetenskapsrådets generaldirektör.

De senaste jämställdhetsobservationerna genomfördes 2019. I majoriteten av de 15 så kallade beredningsgruppsmöten som observerades fungerade rollerna och gruppdynamiken generellt sett väl.

En jämställd process

Vid de jämställdhetsobservationer som gjorts tidigare har observatörerna noterat att de sakkunniga ibland tagit upp informell information om de sökande när de behandlat ansökningar. Nu avbröts alla sådana resonemang konsekvent av Vetenskapsrådets personal eller av beredningsgruppernas ordförande.

Diskussioner om forskarens självständighet har tidigare förts framförallt när det gällt ansökningar från kvinnor. Nu framkom inga sådana skillnader mellan könen.

– Observationerna från 2019 visar att vi behöver fortsätta utveckla bedömningen av ansökningar. Vi har bland annat identifierat att det finns en risk att den att den rådande ojämställdheten inom akademin förstärks om forskarnas meriter ges en för stor betydelse i bedömningen av ansökningar. Vi ser också att det skulle finnas ett värde i att ge de sakkunniga utrymme att gemensamt reflektera kring begreppen jämställdhet, objektivitet och partiskhet. Detta för att tydliggöra att det kan finnas skillnader mellan olika individuella tolkningar av dessa centrala begrepp, säger Lisbeth Söderqvist, analytiker vid Vetenskapsrådet.

Publicerad den 29 april 2020

Uppdaterad den 29 april 2020

Pdf / Utskrift

Kontakt

Mer inom samma ämne

  1. Hur organiseras framgångsrika forskningsmiljöer?

    I den senaste forsknings- och innovationspropositionen har Vetenskapsrådet fått i uppdrag att genomföra en satsning på ”excellenscentrum”. Vilka erfarenheter bär vi med oss från tidigare strategiska satsningar? Hur ska en forskningsmiljö utformas för...

  2. Har kvinnor och män samma förutsättningar att bedriva forskning?

    Det är frågan för en ny studie om jämställdheten bland forskare i Sverige som Vetenskapsrådet kommer att genomföra under 2021. Idag skickas en enkät ut till cirka 4800 forskare med frågor om deras arbetssituation.

  3. A Revision of the Review Panels within Natural and Engineering Sciences

    I rapporten beskrivs den nya indelning av beredningsgrupperna inom naturvetenskap och teknikvetenskap som gäller från och med 2021, men även anledningen till att ändringarna genomfördes samt processen bakom dem. Syftet med den nya strukturen är att ...