Nyhet
Nyhet
Publicerad den
Uppdaterad den
Har Vetenskapsrådet en jämställd bedömningsprocess?
Vetenskapsrådets jämställdhetsobservationer har lett till högre kvalitet i bedömningsprocessen, konstaterar generaldirektör Sven Stafström. 2019 var det sjunde gången vi genomförde sådana observationer vid de möten där forskningsansökningar bedöms.
Vetenskapsrådet arbetar kontinuerligt för att öka jämställdheten inom forskning, till exempel vid fördelning av forskningsstöd och inom den egna beredningsorganisationen. Ett sätt är att låta jämställdhetsobservatörer delta i de möten där sakkunniga bedömer vilka forskare som ska beviljas forskningsstöd. Observatörernas uppgift är att se hur processen fungerar ur ett jämställdhetsperspektiv.
– Jämställdhetsobservationerna har bidragit till att vi har en mer formaliserad process med tydligare riktlinjer för bedömningen. De utbildningar vi genomför med de sakkunniga har också ökat medvetenheten om jämställdhet. Detta har lett till en högre kvalitet i vår bedömningsprocess, säger Sven Stafström, Vetenskapsrådets generaldirektör.
De senaste jämställdhetsobservationerna genomfördes 2019. I majoriteten av de 15 så kallade beredningsgruppsmöten som observerades fungerade rollerna och gruppdynamiken generellt sett väl.
Vid de jämställdhetsobservationer som gjorts tidigare har observatörerna noterat att de sakkunniga ibland tagit upp informell information om de sökande när de behandlat ansökningar. Nu avbröts alla sådana resonemang konsekvent av Vetenskapsrådets personal eller av beredningsgruppernas ordförande.
Diskussioner om forskarens självständighet har tidigare förts framförallt när det gällt ansökningar från kvinnor. Nu framkom inga sådana skillnader mellan könen.
– Observationerna från 2019 visar att vi behöver fortsätta utveckla bedömningen av ansökningar. Vi har bland annat identifierat att det finns en risk att den att den rådande ojämställdheten inom akademin förstärks om forskarnas meriter ges en för stor betydelse i bedömningen av ansökningar. Vi ser också att det skulle finnas ett värde i att ge de sakkunniga utrymme att gemensamt reflektera kring begreppen jämställdhet, objektivitet och partiskhet. Detta för att tydliggöra att det kan finnas skillnader mellan olika individuella tolkningar av dessa centrala begrepp, säger Lisbeth Söderqvist, analytiker vid Vetenskapsrådet.
RELATERAT INNEHÅLL
Mer inom samma ämne
-
Evenemang |
Publicerad 5 december 2024
Hur kan resultaten i rapporten "Spelar metod roll?" tolkas och vilka åtgärder behövs för att ytterligare stärka kvaliteten i bedömningen av forskningsansökningar? Välkommen till ett seminarium där vi kommer att diskutera detta.
Nyckelord:
-
Publikation |
Publicerad 27 november 2024
En analys av metodinriktningar bland forskningsansökningar i tre beredningsgrupper inom humaniora och samhällsvetenskap 2015–2023 Bedömning av forskningsansökningar ska hålla hög kvalitet och genomföras på ett sakligt, opartiskt och transparent sätt...
-
Nyhet |
Publicerad 26 november 2024
Beviljandegraden för ekonomiämnena är generellt inte lägre än genomsnittet inom humaniora och samhällsvetenskap. Och att jämföra betyg mellan olika beredningsgrupper är vanskligt: En grupps ”starka femma” kan motsvara en annan grupps ”sexa”. Det skri...