Nyhet
Nyhet
Publicerad den
Uppdaterad den
Global forskning om antibiotikaresistens brådskar i pågående pandemi
Användningen av antibiotika ökar under coronapandemin, något som förväntas öka antalet antibiotikaresistenta bakterier. Nu behövs forskning om kopplingar mellan det nya coronaviruset och sekundära infektioner, framhåller Jan-Ingvar Jönsson, huvudsekreterare för medicin och hälsa och ordförande för JPIAMR.
Svår inflammation i luftvägarna är en komplikation som ofta förekommer hos dem som blir allvarligt sjuka av covid-19. Antibiotika är då en vanliga behandling. Antibiotika i sig har ingen effekt på själva viruset men ges i fall av en bakteriell lunginflammation.
–Eftersom covid-19 kan vara livshotande för många inlagda patienter måste man sätta in antibiotika direkt som säkerhetsåtgärd. Läkaren hinner inte avvakta provresultat om det är frågan om bakterier eller ej, säger Jan-Ingvar Jönsson, huvudsekreterare för medicin och hälsa på Vetenskapsrådet och ordförande för organisationen Joint Programming Initiative on Antimicrobial Resistance, JPIAMR, som koordinerar internationell forskning om antibiotikaresistens.
Just nu pågår en global kraftansträngning för att förstå sjukdomen covid-19, som det nya coronaviruset ger upphov till. För varje dag som går ökar kunskapen inom sjukvården om hur patienter bäst behandlas, men mycket återstår att lära.
JPIAMR publicerade nyligen en artikel om kopplingar mellan antibiotikaresistens och den pågående pandemin. Det är viktigt att forska om kopplingar mellan det nya coronaviruset och sekundära infektioner, menar Jan-Ingvar Jönsson.
%20JIJ_Hsek_MH_liggande_stor.jpg)
Jan-Ingvar Jönsson
–Vi behöver förstå hur sjukdomen utvecklas för att veta vilken behandling som ska sättas in. Men också för att besvara frågan varför vissa patienter får livshotande bakteriella infektioner som ger upphov till lunginflammation medan andra får inga eller andra komplikationer.
JPIAMR har just nu en öppen utlysning som heter Network Plus 2020. Den ger bland annat stöd till forskningsnätverk som fokuserar på sekundära infektioner, som till exempel lunginflammation, och antibiotikaresistens.
Forskningen behöver koordineras
Antibiotikaresistens riskerar att underminera modern sjukvård på ett globalt plan och behovet av att koordinera forskning är tydligt. EU förbereder nya samarbeten inom forskning och innovation. JPIAMR förväntas leda ett av dem; ”Partnership on One Health AMR”.
Sverige och Vetenskapsrådet bör ta en ledande roll när det kommande partnerskapsprogrammet tas fram, anser Jan-Ingvar Jönsson.
–Det finns en stor respekt för hur Sverige hanterar problemen med antibiotika nationellt och hur flera myndigheter arbetar med den nationella strategin, men också för hur Sverige har drivit frågorna internationellt och inom EU.
Mer inom samma ämne
-
Nyhet |
Publicerad 10 november 2022
Den 18–24 november är det den globala antibiotikaveckan (World Antimicrobial Awareneness Week). Syftet med veckan är att synliggöra den världsomfattande utmaningen med antibiotikaresistens och antimikrobiell resistens.
Nyckelord:
-
Publikation |
Publicerad 7 november 2022
Regeringen har gett Formas, Forte och Vetenskapsrådet i uppdrag att leda ett antal nationella forskningsprogram som tar sikte på olika samhällsutmaningar. De första programmen startade 2017. Fram till 2022 har uppdraget stegvis utökats till totalt 13...
-
Evenemang |
Publicerad 25 oktober 2022
I anslutning till den europeiska antibiotikadagen arrangeras Antibiotikaforum som samlar experter och andra som arbetar med antibiotikaresistens. Bakom forumet står den nationella samverkansfunktionen för arbetet mot antibiotikaresistens där Vetenska...