Nyhet

Nyhet

Publicerad den 07 maj 2020

Uppdaterad den 16 juni 2020

Global forskning om antibiotikaresistens brådskar i pågående pandemi

Användningen av antibiotika ökar under coronapandemin, något som förväntas öka antalet antibiotikaresistenta bakterier. Nu behövs forskning om kopplingar mellan det nya coronaviruset och sekundära infektioner, framhåller Jan-Ingvar Jönsson, huvudsekreterare för medicin och hälsa och ordförande för JPIAMR.

Photo by Anastasia Dulgier on Unsplash

Svår inflammation i luftvägarna är en komplikation som ofta förekommer hos dem som blir allvarligt sjuka av covid-19. Antibiotika är då en vanliga behandling. Antibiotika i sig har ingen effekt på själva viruset men ges i fall av en bakteriell lunginflammation.

–Eftersom covid-19 kan vara livshotande för många inlagda patienter måste man sätta in antibiotika direkt som säkerhetsåtgärd. Läkaren hinner inte avvakta provresultat om det är frågan om bakterier eller ej, säger Jan-Ingvar Jönsson, huvudsekreterare för medicin och hälsa på Vetenskapsrådet och ordförande för organisationen Joint Programming Initiative on Antimicrobial Resistance, JPIAMR, som koordinerar internationell forskning om antibiotikaresistens.

Just nu pågår en global kraftansträngning för att förstå sjukdomen covid-19, som det nya coronaviruset ger upphov till. För varje dag som går ökar kunskapen inom sjukvården om hur patienter bäst behandlas, men mycket återstår att lära.

JPIAMR publicerade nyligen en artikel om kopplingar mellan antibiotikaresistens och den pågående pandemin. Det är viktigt att forska om kopplingar mellan det nya coronaviruset och sekundära infektioner, menar Jan-Ingvar Jönsson.

Jan-Ingvar Jönsson

Jan-Ingvar Jönsson

–Vi behöver förstå hur sjukdomen utvecklas för att veta vilken behandling som ska sättas in. Men också för att besvara frågan varför vissa patienter får livshotande bakteriella infektioner som ger upphov till lunginflammation medan andra får inga eller andra komplikationer.

JPIAMR har just nu en öppen utlysning som heter Network Plus 2020. Den ger bland annat stöd till forskningsnätverk som fokuserar på sekundära infektioner, som till exempel lunginflammation, och antibiotikaresistens.

Forskningen behöver koordineras

Antibiotikaresistens riskerar att underminera modern sjukvård på ett globalt plan och behovet av att koordinera forskning är tydligt. EU förbereder nya samarbeten inom forskning och innovation. JPIAMR förväntas leda ett av dem; ”Partnership on One Health AMR”.

Sverige och Vetenskapsrådet bör ta en ledande roll när det kommande partnerskapsprogrammet tas fram, anser Jan-Ingvar Jönsson.

–Det finns en stor respekt för hur Sverige hanterar problemen med antibiotika nationellt och hur flera myndigheter arbetar med den nationella strategin, men också för hur Sverige har drivit frågorna internationellt och inom EU.

Publicerad den 07 maj 2020

Uppdaterad den 16 juni 2020

Pdf / Utskrift

RELATERAT INNEHÅLL

Mer inom samma ämne

  1. 10 miljoner till nationell studie om covid-19

    Vetenskapsrådet finansierar den kliniska studien ImmCoVA med 10 miljoner kronor. Studien beräknas pågå i tre år och är inriktad på immunblockerare som ska motverka immunförsvarets överdrivna reaktion på den infektion som orsakas av covid-19.

  2. Ytterligare 8 miljoner till stöd för kliniska studier om covid-19

    De sex regionala noderna inom samarbetet Kliniska Studier Sverige får ett tillskott på totalt 8 miljoner kronor, drygt 1,3 miljoner kronor vardera, för att utöka möjligheterna att stödja kliniska studier med koppling till covid-19.

  3. Vetenskapsrådets satsningar med anledning av covid-19

    Här är en sammanställning över vad Vetenskapsrådet har finansierat hittills för att på olika sätt stödja forskning om covid-19.