Nyhet
Nyhet
Publicerad den
Uppdaterad den
Hittills 260 etiskt godkända covid-19-studier i Sverige
Sedan pandemin startade i våras har 260 kliniska studier som rör covid-19 blivit godkända av Etikprövningsmyndigheten. Resultat från merparten av studierna kommer att dröja och för flera studier kan det bli utmanande att hitta forskningspersoner i den takt som planerats.
Vetenskapsrådet sammanställer grundläggande information om planerad covid-19-forskning i Sverige, baserat på utdrag från Etikprövningsmyndigheten. Sammanställningen uppdateras och utvecklas löpande och ger nu en överskådlig bild av den forskning som har planerats. Under april–juni godkändes närmare 60 nya studier i månaden. Efter sommaren har tempot klingat av till ungefär 20 godkända ansökningar per månad.
– Forskare och forskningsfinansiärer har verkligen varit snabbfotade för att kunna bidra till forskning som kan hjälpa till att stoppa utbredningen av covid-19 och förhindra framtida pandemiutbrott. I vår sammanställning går det nu att göra textsökningar i projektsammanfattningarna. Det gör det möjligt att upptäcka och därmed undvika att snarlika forskningsprojekt planeras och finansieras, säger Madeleine Durbeej-Hjalt, Vetenskapsrådets huvudsekreterare för medicin och hälsa.
Ett halvt års projekttid eller mer för en majoritet av studierna
Studierna handlar om allt från att studera en liten specifik patientgrupp vid en enskild klinik, till stora registerstudier som ska analysera data som täcker in hela Sveriges befolkning. 20 procent av studierna ska genomföras på ett halvår eller mindre, medan över hälften av dem har ett års projekttid, eller längre.
– Utöver projekttiden tar det ofta ytterligare tid att sammanställa material och färdigställa en rapport. Därför lär det dröja innan vi ser resultat från dessa studier, säger Madeleine Durbeej-Hjalt.
Flera stora studier med många deltagande forskningspersoner
Bland de ansökningar som hittills blivit godkända är det en stor spridning i beräknat antal forskningspersoner. Medianvärdet är hela 300 forskningspersoner per studie och närmare 80 procent av studierna planerar att inkludera 100 forskningspersoner eller fler.
– Det är många stora studier som planeras. Samtidigt har patientunderlaget förändrats kraftigt sedan i våras, vilket medför att vissa studier kan få det svårt att hitta och inkludera forskningspersoner i den takt som planerats. Få studier bedrivs i flera regioner och därmed minskar flexibiliteten i att kunna hitta forskningspersoner i de regioner som för tillfället har flest patienter, säger Madeleine Durbeej-Hjalt.
Hög andel registerstudier
I 45 procent av de godkända studierna kommer registerdata att användas. Två tredjedelar av dessa behandlar enbart personuppgifter och kan antas vara rena registerstudier, medan en tredjedel kan antas vara studier där man både inkluderar patienter och använder sig av registerdata.
– Många av de större studierna, cirka 80 procent av dem med fler än 2 500 forskningspersoner, planerar att använda registerdata, vilket förklarar det höga antalet beräknade forskningspersoner, säger Madeleine Durbeej-Hjalt.
Korta fakta om studierna
- 7 procent är läkemedelsprövningar (normalt är denna andel cirka 10 procent).
- 45 procent planerar att använda registerdata.
- 18 procent planerar att inkludera barn.
- 7 procent är ”multiregionala” (huvudmän från flera sjukvårdsregioner medverkar). De allra flesta studier bedrivs och inkluderar endast forskningspersoner från en enda sjukvårdsregion.
Hela sammanställningen på kliniskastudier.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Mer inom samma ämne
-
Publikation |
Publicerad 2 oktober 2024
Detta är en ny omarbetad utgåva av skriften God forskningssed från 2017. Den ger en orientering över vilka etiska principer och regler som är viktiga för forskningen och klargör vilket ansvar olika aktörer har. Den innehåller exempel på frågor som fo...
-
Nyhet |
Publicerad 3 september 2024
Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa välkomnar nu förslag på ledamöter till beredningsgrupperna 2025. Läs instruktionerna och skicka gärna in ditt förslag så snart som möjligt, dock senast 30 november 2024.
-
Nyhet |
Publicerad 30 april 2024
Athenapriset går till forskning och innovationer som kommit till genom samarbete mellan hälso- och sjukvården, akademin och näringslivet. Var med och påverka vem som får priset i år! Sista nomineringsdag är 26 maj.