Nyhet

Nyhet

Publicerad den

Uppdaterad den

Internationell utlysning för att bromsa utveckling och överföring av antibiotikaresistens

I början av 2021 öppnar en utlysning inom samarbetet Joint Programme Initiative on Antimicrobial Resistance, JPIAMR, med fokus på att förhindra och minska utvecklingen och överföringen av antimikrobiell resistens. Vetenskapsrådet och Sida deltar som finansiärer från Sverige.

Det har kallats den tysta pandemin men under denna vecka, den så kallade ”World Antibiotic Awareness Week”, WAAW, är det mer väsen än vanligt om vad WHO beskriver som ett av de tio största globala hälsohoten: Antimikrobiell resistens, AMR.

Sverige har en jämförelsevis låg användning av antibiotika men eftersom vi lever i en globaliserad värld kan smittämnen vara fripassagerare och vandra vidare mellan människor, djur och till miljön. Det innebär att åtgärder för att bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens måste vidtas och samordnas inom och mellan flera sektorer och geografiska områden. Detta perspektiv, att ta hänsyn till de starka samband som finns mellan folkhälsa, djurhälsa och miljö kallas ”One Health”.

I början av 2021 öppnar en utlysning inom samarbetet Joint Programme Initiative on Antimicrobial Resistance, JPIAMR, som antar just detta tvärsektoriella perspektiv. Fokus ligger på att förhindra och minska utvecklingen och överföringen av antimikrobiell resistens. Utlysningen omfattar både grundforskning och mer verksamhetsnära forskning.

Sammanlagt deltar 21 länder i utlysningen som har en total budget på 24.9 miljoner euro. Vetenskapsrådet och Sida deltar från Sverige.

- Utlysningen är ett gott exempel på när olika svenska forskningsfinansiärer samarbetar kring gemensamma samhällsutmaningar som AMR, vilket skapar möjligheter för svenska forskare att samarbeta internationellt kring forskning som är relevant för att möta globala hälsohot, säger Patriq Fagerstedt, programansvarig för det nationella forskningsprogrammet om antibiotikaresistens på Vetenskapsrådet.

Bild på Markus Moll

Markus Moll, forskningsrådgivare på Sida

Sida finaniserar forskare från afrikanska länder

Syftet med stödet från Sida är att ge forskare i afrikanska länder möjlighet att bedriva forskningsprojekt i lokala relevanta miljöer.

– Vi vet att antibiotikaresistens trivs i miljöer med till exempel begränsad tillgång till rent vatten, hygien och i svaga hälsosystem. Det är miljöer som ofta förekommer där det råder begränsade resurser. Forskning och innovation i dessa typer av miljöer är därför av oerhört stor betydelse för att förebygga eller minska den lokala utvecklingen och spridningen av antibiotikaresistens, säger Markus Moll, forskningsrådgivare på Sida.

– Det som fungerar på ett ställe behöver inte nödvändigtvis ha samma effekt på ett annat ställe. Därför är det viktigt med lokalt förankrad forskning som tar hänsyn till lokala förhållanden och lokal kunskap.

Markus Moll hoppas att stödet kommer att leda till stärkt forskning av hög kvalitet och relevans i arbetet mot utveckling och spridning av antibiotikaresistens på den afrikanska kontinenten.

– Antibiotikaresistens är en stor utmaning som kräver långsiktiga forskningsinsatser och samarbeten. Vi hoppas att utlysningarna som koordineras av JPIAMR bidrar till att stärka den lokala, regionala och globala kunskapsbas som behövs för att vända den oroande utvecklingen med ökande antibiotikaresistens.

Organisationen JPIAMR har idag 28 medlemsländer. Sverige är ett av dem och Vetenskapsrådet är värd för JPIAMR:s internationella sekretariat.

Publicerad den

Uppdaterad den

Mer inom samma ämne

  1. 14 forskare i Sverige får ERC Starting Grant

    Nu är det klart vilka som får Europeiska forskningsrådets (European Research Council) Starting Grant i 2021 års utlysning. 397 forskare i Europa får 1,5 miljoner euro vardera för att utveckla sin forskning och bygga upp sina forskargrupper. 14 av for...

  2. "Forskning är nyckeln i arbetet mot antibiotikaresistens"

    För att säkra världens tillgång till effektiva läkemedel behövs stora resurser för forskning och innovation, breda globala samarbeten och tydligt ledarskap. Sverige har en ledande roll i det internationella arbetet mot antibiotikaresistens och Vetens...

  3. Miljöns betydelse för att sprida antibiotikaresistens är underskattad 

    Vi tenderar att underskatta miljöns roll när det gäller att sprida antibiotikaresistens. Att begränsa resistens i fattiga länder är centralt för att begränsa framtida problem även i övriga länder. Det menar forskaren Joakim Larsson som får finansieri...