Debatt

Debatt

Publicerad den

Uppdaterad den

Debattreplik: Konkurrens – inte språk – styr bidragsfördelning

Med anledning av den debattartikel som Olle Josephson publicerade i Svenska Dagbladet 23 november, har Vetenskapsrådet skrivit en replik. Bidraget till Språk & stil upphör inte för att tidskriften publicerar artiklar på svenska – utan för att konkurrensen har ökat.

Professor Olle Josephson riktar i en debattartikel skarp kritik mot Vetenskapsrådet med anledning av att tidskriften Språk & stil inte fått del av årets bidrag till vetenskapliga tidskrifter. Han menar att Vetenskapsrådet därigenom medvetet missgynnar vetenskapliga tidskrifter som ges ut på svenska. Tyvärr tycks Josephsons debattartikel bygga på flera missförstånd om hur vårt tidskriftsbidrag fungerar.

Bidraget delas ut vart tredje år till tidskrifter inom humaniora och samhällsvetenskap med säte i Sverige. Prövning och rangordning av ansökningarna sker genom sakkunnigbedömning, så kallad peer review, där framstående forskare från samtliga områden inom humaniora och samhällsvetenskap finns representerade. Tidskriftsbidragen delas alltså ut i konkurrens och det finns inget som garanterar att tidskrifter som tidigare fått stöd ska få behålla detta. Det handlar med andra ord inte om att ”strypa” ett löpande bidrag i förtid utan om en ny prövning där konkurrenssituationen kan ha förändrats sedan sist.

Jämfört med senaste gången tidskriftsbidragen fördelades (2017) har budgeten för tidskriftsbidrag ökat med nästan 30 procent, från 3,5 till 4,5 miljoner kronor per år. Därigenom har den beviljade andelen ansökningar kunnat öka så att drygt hälften av de sökande tidskrifterna fick bidrag i år.

Trots detta finns det en uppsättning vetenskapliga tidskrifter av god kvalitet vars ansökningar inte har kunnat beviljas inom budgetramen och Språk & stil hör till dessa. Det fanns som Josephson framhåller ingen särskilt allvarlig kritik mot tidskriften, det var bara det att det fanns andra tidskrifter som föll bättre ut i sakkunnigbedömningen. Bland dessa tidskrifter finns ett antal vars hela eller huvudsakliga utgivning är på svenska. Något missgynnande av svenska språket är det alltså inte fråga om utan det handlar om en konkurrens som hårdnat.

En följdfråga kan vara om budgeten för tidskriftsbidrag fortfarande är för liten, trots förstärkningen. Man måste då ha klart för sig att stödet till tidskrifter tas ur samma pott som all vår finansiering inom humaniora och samhällsvetenskap. Mer pengar till tidskrifter betyder mindre pengar till forskning och vice versa. Var gränsen ska dras är inte givet, men det är tills vidare denna fördelning som det svenska forskarsamhället bestämt, via sina representanter i ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap.

Vi välkomnar en fortsatt debatt om formerna för och omfattningen på stödet till tidskrifter, men det är viktigt att en sådan debatt tar sin utgångspunkt i fakta.

Thomas Kaiserfeld
Ordförande i ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap, Vetenskapsrådet

Stefan Svallfors
Huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap, Vetenskapsrådet

Publicerad den

Uppdaterad den

Mer inom samma ämne

  1. Invigning av centret för människans förhistoria

    Den 26 april invigs ett av de excellenscentren som Vetenskapsrådets finansierar från och med i år: Centret för människans förhistoria (Center for the Human Past, CHP). Det är ett tvärvetenskapligt center för forskning om olika aspekter av människans ...

  2. Vetenskapsrådets excellenscenter

    Vetenskapsrådet finansierar 15 excellenscenter med start 2024. Centren som är under uppbyggnad ska driva nydanande forsknings- och utbildningsverksamhet kring ett centralt tema.

  3. Så blev finansieringsåret 2023

    I år har Vetenskapsrådet tagit emot cirka 5 600 ansökningar* om forskningsbidrag. Drygt 1 000 av dem har beviljats. Sammanlagt handlar det om 4,95 miljarder kronor till forskning vid svenska lärosäten.