Nyhet
Nyhet
Publicerad den
Uppdaterad den
Nya nätverk ska öka kunskapen om antibiotikaresistens
Fyra forskningsnätverk får bidrag för att hitta nya lösningar och dela metoder som kan minska utvecklingen av antibiotikaresistens. Stödet är en riktad satsning inom det nationella forskningsprogrammet om antibiotikaresistens.
I början av november fattade Vetenskapsrådet beslut om bidrag i utlysningen Nätverksbidrag inom infektionsområdet: kunskapsluckor inom antimikrobiell resistens. Fyra nätverk får totalt 600 000 kronor var under två år för att samordna forskningsfrågor, dela och använda data och forskningsinfrastruktur, och för samverkan och kunskapsutbyte mellan vård och forskning. Utlysningsformen är ny och initierades av det nationella forskningsprogrammet om antibiotikaresistens.
– Bidraget skapar en ny typ av möjlighet för forskare och kliniker att skapa nationella nätverk för att bidra till bättre behandling av infektioner genom att förebygga och förhindra utveckling och spridning av antimikrobiell resistens, säger Patriq Fagerstedt, programansvarig.
Nätverkens olika inriktningar
Nätverket samlar forskare från olika universitet i Sverige för att samordna forskningsfrågor och studera kunskapsluckor om antibiotikaanvändning och antimikrobiell resistens i primärvården.
– Den här typen av nätverksbidrag behövs för att sammanföra specialister inom primärvård för att studera urinvägsinfektioner och luftvägsinfektioner och resistens. Bidraget ger också möjlighet att samla forskare i Sverige inom området för att baserat på kunskapsluckor och prioriteringar ta fram projektplaner för större ansökningar. Det finns även intressanta samarbetsmöjligheter med de andra nätverken som finansieras inom utlysningen så att hela vårdkedjan kan studeras, säger projektledaren Katarina Hedin, Region Jönköping.
I nätverket ingår de akademiska infektionsklinikerna i Sverige. Nätverket ska skapa en infrastruktur för att snabbt kunna pröva behandlingar vid akuta infektioner och utvärdera interventioner för att minska spridning av infektioner och resistens inom sjukvården. Infrastrukturen kan hjälpa Sverige att i framtiden snabbt kunna testa interventioner vid nya infektioner, som till exempel covid-19.
– Nätverket kan bli en plattform för att bredda samarbetet kring kliniska prövningar utanför Sverige i samverkan med andra nätverk som finns i exempelvis Danmark, och genom att delta i internationella multicenterstudier, säger Pontus Nauclér, en av Karolinska universitetssjukhusets representanter i nätverket.
Nätverket består av både öron, näs- och halskliniker och vårdcentraler i Lund, Stockholm och Umeå och ska studera varför vissa patienter utvecklar svåra, ibland livshotande, komplikationer till öroninflammation medan flertalet öroninflammationer läker av sig själva, utan antibiotika.
- Vi vet fortfarande inte vad som skiljer dessa patientgrupper åt. Nätverket kommer ge möjlighet att rekrytera patienter både inom primär- och specialistvård för att studera orsak och riskfaktorer, säger Marie Gisselson-Solén vid Lunds universitet.
Irfan Ahmad vid Umeå Universitet koordinerar nätverket som kopplar samman flera forskargrupper i Umeå och på Karolinska institutet. Nätverket ska studera bakteriers signalvägar som kan bidra till deras inneboende och anpassningsbara läkemedelsresistens
Mer inom samma ämne
-
Nyhet |
Publicerad 10 november 2022
Den 18–24 november är det den globala antibiotikaveckan (World Antimicrobial Awareneness Week). Syftet med veckan är att synliggöra den världsomfattande utmaningen med antibiotikaresistens och antimikrobiell resistens.
Nyckelord:
-
Publikation |
Publicerad 7 november 2022
Regeringen har gett Formas, Forte och Vetenskapsrådet i uppdrag att leda ett antal nationella forskningsprogram som tar sikte på olika samhällsutmaningar. De första programmen startade 2017. Fram till 2022 har uppdraget stegvis utökats till totalt 13...
-
Evenemang |
Publicerad 26 oktober 2022
Formas, Forte och Vetenskapsrådet bjuder in till ett öppet seminarium för att presentera en övergripande analys och lärdomar från halvtidsutvärderingen av sju nationella forskningsprogram. Under seminariet finns det möjlighet att ställa frågor.