Debatt

Debatt

Publicerad den

Uppdaterad den

Debattreplik: Skapa en permanent struktur för vetenskaplig rådgivning

Det behövs en permanent nationell struktur som vid kriser och andra oförberedda situationer har till uppgift att rekrytera forskare och experter med rätt kompetens. För att tidigt fånga upp behoven av vetenskaplig rådgivning bör den ha regelbunden kontakt med regeringen. Det skriver Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström i en replik på Jonas Björcks inlägg i Curie.

Fortes generaldirektör Jonas Björck skriver i Curie om vetenskaplig rådgivning Länk till annan webbplats. och hur den processen går till i Sverige idag. Han ger en god beskrivning av situationen med slutorden ”Det vi kanske saknar i det svenska systemet är regelmässiga kontaktytor och diskussion mellan forskare och ’policymakers’ inom politik och förvaltning.”

Jag håller helt med Jonas Björck om att det är dessa kontaktytor som saknas. Den permanenta nationella struktur jag föreslår kan lösa det problemet genom att verka som samordnare mellan forskare och beslutsfattare. Jag vill dock göra några viktiga tillägg till Jonas Björcks beskrivning.

Det pågår enorma forskningsinsatser över hela världen för att minska smittspridning och förbättra vården av akut- och långtids-sjuka i covid-19. Baserat på tidigare forskning skapas det dagligen viktig ny kunskap och det är ur det perspektivet som den vetenskapliga rådgivningen måste hanteras.

Sverige skulle ha stor nytta av att snabbt kunna samla en nationell rådgivande funktion som utgör kopplingen mellan forskare och beslutsfattare. En sådan funktion skulle även kunna bistå med ett viktigt internationellt perspektiv på både forskning och beslutsfattande. För att göra detta möjligt behövs en permanent nationell struktur som vid kriser och andra oförberedda situationer har till uppgift att rekrytera forskare och experter med rätt kompetens till den rådgivande funktionen och ge dem tydliga instruktioner, befogenheter och resurser.

Den permanenta strukturen bör ha regelbunden kontakt med regeringen för att tidigt fånga upp behoven av vetenskaplig rådgivning. När krisläge inte råder kan den användas för vetenskaplig rådgivning inom områden som inte täcks av den befintliga strukturen av expertmyndigheter eller vara behjälplig i att rekrytera nationella rådgivare till våra expertmyndigheter.

Vi har, som Jonas Björck påtalar, en mycket bra grund att stå på i Sverige, med kompetenta expertmyndigheter, forskare och rådgivande organ. Nu behöver vi bygga upp den nationella strukturen för att bättre kunna utnyttja den vetenskapliga kompetensen när behov uppstår.

Sven Stafström, generaldirektör Vetenskapsrådet

Publicerad den

Uppdaterad den

Mer inom samma ämne

  1. Debattreplik: Vi ska granska statistiken och ser fram emot en dialog

    Vi strävar efter en beredningsprocess som är så fri som möjligt från partiskhet och ser allvarligt på eventuella snedfördelningar, skriver Vetenskapsrådets ämnesråd för naturvetenskap och teknikvetenskap i en replik på inlägget i Curie från Female As...

  2. "Upphäv dödsdomen mot Ahmadreza Djalali"

    Jag vill uttrycka min och Vetenskapsrådets starka önskan att dödsdomen mot Ahmadreza Djalali upphävs och att han snarast återförenas med sin familj i Sverige. Det säger Sven Stafström, Vetenskapsrådets generaldirektör.

  3. "Behovet av ny kunskap om covid-19 kräver forskningssatsningar"

    Vårt samhälle befinner sig i en mycket svår situation orsakad av coronapandemin. Ny kunskap om hur samhället ska agera för att hantera pandemin är absolut nödvändig och kräver både kortsiktiga och långsiktiga forsknings- och innovationsinsatser, skri...