Nyhet

Nyhet

Publicerad den

Uppdaterad den

Förslag till strategi om Horisont Europa

I slutet av oktober redovisades ett förslag till strategi för svenskt deltagande i ramprogrammet Horisont Europa. Vetenskapsrådet, Vinnova, Energimyndigheten, Formas, Forte och Rymdstyrelsen har tillsammans tagit fram förslaget.

Horisont Europa är det europeiska ramprogrammet för forskning och innovation som ska genomföras under perioden 2021–2027. Horisont Europa ska bidra till att uppfylla visioner om ett välmående, rättvist och hållbart samhälle. Programmet ska bidra till grön tillväxt och konkurrenskraft och har tydliga globala målsättningar att bekämpa klimatförändringen och verka för hållbar utveckling.

Den här rapporten är ett förslag till strategi för deltagande i Horisont Europa för Sverige och svenska aktörer inom forskning och innovation. Förslaget har tagits fram av Formas, Forte, Rymdstyrelsen, Energimyndigheten, Vetenskapsrådet och Vinnova på uppdrag av regeringen. Målet är att maximera nyttan för svensk forskning och innovation samt möjliggöra synergier och samspel mellan aktörer på nationell och EU-nivå.

— Vi har fortsatt det goda samarbete mellan finansiärerna som vi hade under arbetet med det gemensamma inspelet, konstaterar Sven Stafström. Strategin ligger väl i linje med våra prioriteringar, vilket också beror på att Vetenskapsrådet har varit väl förberedda och proaktiva i arbetet. Vi har bland annat värnat om forskningskvalitet och goda förutsättningar för de forskare som söker ERC-bidrag. Men även att visa på en reciprocitet, att Sverige kan få bidrag från EU och samtidigt ge någonting tillbaka till EU i form av ny kunskap, kompetens och innovation som kan lösa Europas samhällsutmaningar.

Strategiförslaget har tagits fram utifrån analyser samt intervjuer och enkätsvar från olika forsknings- och innovationsaktörer. Utgångspunkten är fem högt satta ambitioner om vad det svenska deltagandet ska ge

  • världsklass när det gäller forskningskvalitet och innovationskraft
  • kunskap och kapacitet som säkerställer hållbar utveckling
  • effektiv delning av resurser och data
  • internationellt attraktiva aktörer och miljöer
  • ökat inflytande på den europeiska forsknings- och innovationspolitiken liksom på ramprogrammet.

Utifrån ambitionerna har tio strategiska mål formulerats och ett antal tillhörande åtgärder. Samtliga mål innebär en höjning av dagens ambitionsnivå samt ett stärkt svenskt deltagande i alla ramprogrammets delar.

Regeringsuppdraget startade i maj 2020 och förslaget överlämnades till regeringen i oktober 2020.

Publicerad den

Uppdaterad den

Mer inom samma ämne

  1. Europas forskningssamarbete inom antibiotikaresistens förstärks nästa år

    Under 2025 startar European Partnership One Health AntiMicrobial Resistance, EUP OHAMR, ett nytt samarbete för forskning om antibiotikaresistens som EU-kommissionen stödjer. EUP OHAMR innebär stora möjligheter, både för forskare och för Sverige som a...

  2. 22 forskare i Sverige får ERC Starting Grant 2024

    Nu har Europeiska forskningsrådet, ERC, publicerat resultatet för ERC Starting Grant i 2024 års utlysning. 494 forskare i Europa får 1,5 miljoner euro vardera för att utveckla sin forskning och bygga upp sina forskargrupper. 22 av forskarna har en sv...

  3. Scilifelab får 70 miljoner av EU för att utbilda postdoktorer inom life science

    Den nationella forskningsinfrastrukturen Scilifelab får 70 miljoner kronor via EU-programmet Marie Sklodowska-Curie-åtgärder (MSCA) för en satsning på ett utbildningsprogram för postdoktorer. Programmet är tänkt att bidra till innovativ forskning och...