Nyhet

Nyhet

Publicerad den

Uppdaterad den

Den svenska covid-19-dataportalen växer

Sverige var först i Europa med att lansera en nationell dataportal för forskning om covid-19. Portalen har växt i takt med att fler forskningsprojekt har tillgängliggjort sina data, nya projekt har startat och nya datatjänster etablerats. Scilifelab driver portalen i samverkan med Vetenskapsrådet.

I portalen kan forskare hitta och dela olika slags data om covid-19 i svenska och internationella databaser och få praktiskt stöd med datahantering och datadelning. Här finns även information om forskningsprojekt, publikationer och provsamlingar relaterade till svensk covid-19-forskning.

Den svenska covid-19-dataportalen är kopplad till en europeisk motsvarighet som tagits fram av European Bioinformatics Institute, EBI, på uppdrag av EU-kommissionen. EBI är en del av det europeiska molekylärbiologiska laboratoriet, EMBL, som Sverige är medlem i.

– Genom covid-19-pandemin har vi sett hur viktigt det är att forskare på ett tidigt stadium kan dela resultat och data med andra forskare, nationellt och internationellt. Då krävs en tydlig gemensam plattform med starkt användarstöd för att informationen ska bli tillgänglig och användbar för alla. Med dataportalen har vi utvecklat just detta, säger Johan Rung, chef för Scilifelabs datacenter.

Sedan lanseringen i juni 2020 har dataportalen haft nära 12 000 användare och 62 000 sidvisningar. Den har utökats med olika databaser, till exempel över utlysningar, publicerade artiklar och dataset från Sverige. I publikationsdatabasen finns idag drygt 900 publikationer med medförfattare vid svenska lärosäten. I februari 2021 lanserar Scilifelab en ny databas över provsamlingar och biobanker med covid-19-relaterade prov i samarbete med Biobank Sverige.

Vetenskapsrådet är medfinansiär

Sverige var först i Europa med en nationell dataportal för forskning om covid-19. Nu har ytterligare tre europeiska länder egna portaler och även Japan.

– Internationellt har vi fått mycket god respons. Vi har tack vare portalen nu ett starkt och väl utvecklat samarbete med andra länders satsningar för forskningsdata, och även med de stora gemensamma europeiska infrastrukturerna. Det resulterar i ökat vetenskapligt genomslag för de projekt som gör sina data tillgängliga, säger Johan Rung.

Vetenskapsrådet medfinansierar portalen med 6 miljoner kronor och ansvarar för samordningen mot det europeiska initiativet. Forskare som beviljas medel av Vetenskapsrådet förväntas publicera sina forskningsdata och forskningsresultat av relevans för covid-19-pandemin öppet tillgängliga så snart som möjligt. Vilka data som kan publiceras med öppen tillgång ska alltid utgå utifrån gällande lagstiftning.

Vetenskapsrådet står bakom Wellcome Trusts´s ställningstagande som uppmanar forskarsamhället att se till att forskningsresultat och data som har relevans för hanteringen av coronaviruset snabbt delas och görs öppet tillgängliga. Läs hela ställningstagandet på Wellcome Trust´s webbplats Länk till annan webbplats.

Publicerad den

Uppdaterad den

Mer inom samma ämne

  1. Nödvändigt att hitta ett kostnadseffektivt och högkvalitativt sätt för forskare att publicera öppet

    Ökad spridning av forskningsresultat bidrar till att resultaten kommer till nytta i samhället och ökar forskningens kvalitet, bland annat genom att forskningsresultat som går att läsa gratis på internet även når forskare utanför det egna fältet. Möjl...

  2. Nationellt EOSC-event

    Hur bidrar Sverige bäst till EOSC:s utveckling och vad vill vi i Sverige få ut av EOSC? Inom ramen för Vetenskapsrådets uppdrag att samordna och främja Sveriges engagemang i Europeiska öppna forskningsmolnet (European Open Science Cloud, EOSC) arrang...

  3. Öppen tillgång till forskningsdata är möjligt med rätt förutsättningar

    Vetenskapsrådet gör varje år en kartläggning, en analys och en bedömning av hur det nationella arbetet med öppen tillgång till forskningsdata utvecklas. Årets rapport visar att ytterligare resurser behövs för att skynda på utvecklingen.