Debatt

Debatt

Publicerad den

Uppdaterad den

Debatt: Att respektera andra forskare hör till god forskningssed

Att på vetenskaplig grund ifrågasätta resultat ska inte blandas ihop med diskussionen om vilka vägval som bör göras i ljuset av resultaten. För att få ett sunt debattklimat forskare emellan behövs en större medvetenhet om skillnaden mellan dessa båda uppgifter. Det skriver generaldirektör Sven Stafström och Bengt Brülde, ordförande i Vetenskapsrådets expertgrupp för etik i tidningen Curie.

Forskning och innovation spelar en central roll för hur covid-19 kan botas och förhindras. Och som alltid när det gäller nya komplexa problemställningar, så tar det tid innan helt tillförlitlig kunskap skapats. Diskussionen forskare emellan om de resultat som erhålls runt om i världen är ett viktigt inslag när ny kunskap växer fram; fel ska rättas till och forskningsgenombrott gör att tidigare resultat måste omvärderas.

I den krissituation som coronapandemin orsakat är kraven på att forskningen ska åstadkomma lösningar stora. Utöver forskarens traditionella deskriptiva uppgift att ta reda på hur något är finns det ofta både en vilja hos forskaren och förväntningar från omvärlden att ta ställning i normativa frågor - alltså till hur det bör vara - och aktivt verka för att lösa de problem samhället står inför.

Detta gäller naturligtvis även forskning kring andra stora samhällsutmaningar och är på många sätt självklart. Forskare ska ta ett visst ansvar för hur de egna forskningsresultaten kan komma att användas och även delta i samhällsdebatten.

Samtidigt, när en samhällsdebatt blir särskilt laddad eller polariserad, finns det också en stor risk att skillnaden mellan de båda rollerna förbises i diskussionen mellan forskare. Det kan vara en av förklaringarna till att diskussionen om coronapandemin förs i ett tonläge som tydligt avviker från vedertagna principer för god forskningssed. Detta riskerar att bromsa forskningens utveckling och påverka arbetsmiljön för den enskilda forskaren negativt. I förlängningen kan det även leda till att allmänhetens förtroende för forskning minskar.

För att komma till rätta med detta behöver vi alla blir mer medvetna om skillnaden mellan den deskriptiva uppgiften att ta reda på hur något är och den normativa uppgiften att ta ställning till hur något bör vara. Vi behöver en systematisk och rationell diskussion om skillnaden mellan dessa båda roller och uppgifter. Att på vetenskaplig grund ifrågasätta resultat ska inte blandas ihop med den normativa diskussionen om vilka vägval som bör göras i ljuset av resultaten. Båda frågorna är dock viktiga och i båda fallen ska självklart diskussionen ske på ett respektfullt sätt.

Det finns naturligtvis fler förklaringar till det icke önskvärda debattklimat som nu råder inom vissa delar av forskarsamhället. Det är också svårt att avgöra hur omfattande problemet är, men vi bedömer att det är tillräckligt stort för att ta det på allvar och agera. Öppna diskussioner är ett fundament i forskningen. Vi måste alla ta ansvar för att dessa hålls i en respektfull ton.

Sven Stafström
Generaldirektör, Vetenskapsrådet

Bengt Brülde
Professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet och ordförande i Vetenskapsrådets expertgrupp för etik

ALLEA:s grundläggande principer för god forskningssed

I ”Den europeiska kodexen för forskningens integritet” från All European Academics (ALLEA) uttrycks grundläggande principer som god forskningssed baseras på. Principerna är tänkta att ge forskare vägledning i praktiska, etiska och intellektuella problem som är förenade med forskning.

Tillförlitlighet i fråga om att säkerställa forskningens kvalitet, vilket avspeglas i design, metod, analys och utnyttjande av resurser.

Ärlighet i fråga om och utveckla, genomföra, granska samt rapportera och informera om forskning på ett öppet, rättvist, fullständigt och objektivt sätt.

Respekt för kolleger, forskningsdeltagare, samhälle, ekosystem, kulturarv och miljö.

Ansvar för forskningen från idé till publicering, för ledning och organisation, för utbildning, tillsyn och mentorskap samt för dess vidare konsekvenser.

Läs Den europeiska kodexen för forskningens integritet Pdf, 3.6 MB.

Publicerad den

Uppdaterad den

Mer inom samma ämne

  1. Etikarena 2024: AI och forskningsetik

    Den snabba tillväxten av olika former av artificiell intelligens skapar nya forskningsetiska risker och dilemman, samtidigt som helt nya möjligheter att bedriva forskning uppstår. Men vad händer till exempel om forskningen skapar former av artificiel...

  2. Konstnärlig forskningsetik – forskning mellan utsatthet och egenmakt

    Den skärpning i tillämpningen av etikprövningslagstiftningen som skett de senaste åren har skapat stor osäkerhet, inte minst när det gäller konstnärlig forskning. Vad kan beforskas och hur? Välkommen till ett seminarium om konstnärlig forskning och f...

  3. Rundabordssamtal om etikfrågor inom praktiknära skolforskning

    Vetenskapsrådet bjuder in till ett runda-bords-samtal kring frågor om etik i praktiknära skolforskning. Syftet är att få klarhet i frågor som upplevs som otydliga och diskutera olika sätt att tolka exempelvis känsliga personuppgifter och sampubliceri...