Nyhet

Nyhet

Publicerad den 08 april 2021

Uppdaterad den 08 april 2021

Kliniska studier under pandemin – bättre samordning och mer tid för forskning behövs

Säkerställ att kliniskt verksam personal får mer tid att forska och skapa ekonomiska incitament som främjar infrastruktur, kompetensförsörjning och nationell samordning inom klinisk forskning. Det är några av Vetenskapsrådets åtta rekommendationer för att öka Sveriges kapacitet att genomföra kliniska studier under normala förhållanden och i krissituationer.

I en ny rapport slutredovisas det regeringsuppdrag som Vetenskapsrådet fick i april 2020 om att tillfälligt stärka verksamheten inom Kliniska Studier Sverige. I uppdraget ingick att analysera Sveriges kapacitet att i krissituationer och med kort varsel genomföra kliniska studier i syfte att förbättra vården för drabbade patienter.

Analysen visar bland annat att det under den pågående pandemin varit svårt att samordna forskning och prioritera forskningsfrågor, såväl inom som mellan regioner. Det framgår också att forskningsstödjande infrastrukturer behöver finnas tillgängliga och vara väl etablerade för att angelägen forskning ska kunna genomföras med kort varsel.

– Det vi ser är att de rutiner och samarbeten som fungerar i normala fall även har fungerat under pandemin. Det som saknades redan före pandemin har däremot visat sig svårt att skapa med kort varsel, säger Madeleine Durbeej-Hjaalt, huvudsekreterare för medicin och hälsa vid Vetenskapsrådet.

Vetenskapsrådet anser därför att åtgärder bör inriktas på att bygga upp ett väl fungerande system för kliniska studier överlag, kompletterat med specifika funktioner som behövs i krissituationer.

Rapporten innehåller även statistik över de covid-19-relaterade kliniska studier som Etikprövningsmyndigheten godkänt under pandemin. Här finns exempelvis information om geografisk fördelning och beräknade projekttider för den forskning som planerats.

Vetenskapsrådets åtta rekommendationer

  • Skapa ekonomiska incitament och upprätta en nationell överenskommelse mellan staten och hälso- och sjukvårdshuvudmännen för att främja infrastruktur, kompetensförsörjning och nationell samordning inom klinisk forskning.
  • Utöka Vetenskapsrådets resurser för nationell samordning inom Kliniska Studier Sverige, i syfte att förstärka samverkan mellan regionerna samt utveckla och implementera fler stödjande verktyg och processer.
  • Utöka stödet för att bygga upp forskningskapacitet, öka forsknings­kompetensen och bygga forskningsnätverk och infrastrukturer i primärvården.
  • Säkerställ att kliniskt verksam personal i större utsträckning får tid avsatt för forskning.
  • Ge Etikprövningsmyndigheten och Läkemedelsverket i uppdrag att bidra med nationell statistik genom att tillgängliggöra data inom sina verksamhetsområden.
  • Säkerställ att regionerna följer upp studier för att möjliggöra nationella sammanställningar av pågående och avslutade studier.
  • Ge Statens beredning för medicinsk och social utvärdering i uppdrag att vid en krissituation löpande kvalitetsgranska och sammanställa vetenskaplig litteratur inom det aktuella området.
  • Ge Life science-kontoret i uppdrag att utveckla processer för att vid en krissituation snabbt kunna inrätta ett vetenskapligt råd som ansvarar för att samordna forskningsinsatser och prioritera kliniska studier nationellt.

Publicerad den 08 april 2021

Uppdaterad den 08 april 2021

Mer inom samma ämne

  1. Så får Sverige fler företagsinitierade kliniska läkemedelsprövningar

    Att det genomförs kliniska prövningar i Sverige är bra för patienterna, men också för hälso- och sjukvårdspersonalen som får möjlighet att testa och utvärdera medicinen tillsammans med sina patienter. Så hur får vi fler kliniska prövningar till Sveri...

  2. 100 miljoner till uppföljningsstudier av covid-19-vacciner

    Sex forskningsmiljöer får dela på totalt 100 miljoner kronor för uppföljningsstudier av covid-19-vacciner. Forskningsmiljöerna bygger på samarbeten mellan olika regioner och kommer att titta på olika aspekter av hälso- och sjukvårdens behov.

  3. Covid-19: Så identifierar du desinformation och konspirationsteorier

    Vilka krafter och mekanismer ligger bakom desinformation och konspirationsteorier? Vad gör dessa fenomen med oss och vårt samhälle? Detta seminarium ger oss tre olika perspektiv – från journalistiken, forskningen och expertmyndigheten.