Framstående internationella forskare lyfter svenska forskningsmiljöer

2013 och 2014 utlyste Vetenskapsrådet en helt ny typ av bidrag som gjorde det möjligt för några svenska lärosäten att rekrytera internationellt framstående forskare inom samtliga ämnesområden. Bidraget ingick i en excellenssatsning med syfte att skapa starka forskningsmiljöer kring framstående forskare och ge lärosäten möjlighet att långsiktigt stärka sina strategiskt viktiga forskningsmiljöer. Totalt fick 19 forskningsmiljöer dela på nästan 2 miljarder kronor under cirka tio års tid.

En internationellt sammansatt panel har under 2019 och 2020 följt upp villkoren och hur forskningen i de 19 forskningsmiljöerna har utvecklats så här långt.

–Vi är mycket tacksamma för det engagerade och kvalificerade arbete som panelen har lagt ner på denna utvärdering. Både Vetenskapsrådet och berörda lärosäten har fått viktiga rekommendationer om de utvärderade forskningsmiljöernas verksamhet men också om hur Sverige bättre kan utnyttja internationell rekrytering för att långsiktigt stärka svensk forskning, säger Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström.

Lärosätena får beröm och rekommendationer för fortsättningen

Panelen menar att satsningen är lyckad och att bidragsformens övergripande mål är uppfyllt: att möjliggöra för internationellt framstående forskare att flytta sin forskning till Sverige och därigenom skapa starka och långsiktiga forskningsmiljöer.

I flera fall har ett helt nytt forskningsområde byggts upp vid lärosätet och i andra fall har befintliga forskningsområden förstärkts. Några forskningsmiljöer som panelen tycker har lyckats extra bra och kan fungera som goda exempel finns på följande lärosäten:

• Göteborgs universitet: Shalom Lappin, Ellen Lust och Patrik Rorsman
• Karolinska institutet: Cynthia Bulik, Sten Eirik W. Jacobsen och Patrick Sullivan
• Linköpings universitet: Markus Heilig
• Stockholms universitet: Katherine Freese, Anders Nilsson, John Wettlaufer och Frank Wilczek
• Uppsala universitet: Elisabetta Dejanas och Don Kulicks
  

Panelen ger rekommendationer till varje lärosäte om hur satsningen ska kunna fortsätta framgångsrikt. En övergripande synpunkt som gäller i princip samtliga miljöer är att det behöver bli tydligare hur lärosätena ska stödja forskningsmiljöerna efter bidragsperiodens slut.

Kvaliteten på den forskning som publicerats av forskningsmiljöerna har inte varit fokus för utvärderingen. Däremot kan halvtidsutvärderingens slutsatser bidra till att ytterligare stärka forskningen och säkra satsningens långsiktiga nytta. Utvärderingen ger också ett bra underlag för kommande strategiska satsningar, både ur ett forskningsfinansiärsperspektiv och ett lärosätesperspektiv.