Nyhet

Nyhet

Publicerad den 09 april 2021

Uppdaterad den 23 augusti 2021

Framstående internationella forskare lyfter svenska forskningsmiljöer

Forskningsmiljöerna som fick bidrag i Vetenskapsrådets tioåriga satsning på starka forskningsmiljöer har kommit halvvägs. En lyckad satsning som uppfyller målet, menar en internationell panel som följt upp villkoren och hur forskningen i de 19 miljöerna har utvecklats så här långt. 

2013 och 2014 utlyste Vetenskapsrådet en helt ny typ av bidrag som gjorde det möjligt för några svenska lärosäten att rekrytera internationellt framstående forskare inom samtliga ämnesområden. Bidraget ingick i en excellenssatsning med syfte att skapa starka forskningsmiljöer kring framstående forskare och ge lärosäten möjlighet att långsiktigt stärka sina strategiskt viktiga forskningsmiljöer. Totalt fick 19 forskningsmiljöer dela på nästan 2 miljarder kronor under cirka tio års tid.

En internationellt sammansatt panel har under 2019 och 2020 följt upp villkoren och hur forskningen i de 19 forskningsmiljöerna har utvecklats så här långt.

–Vi är mycket tacksamma för det engagerade och kvalificerade arbete som panelen har lagt ner på denna utvärdering. Både Vetenskapsrådet och berörda lärosäten har fått viktiga rekommendationer om de utvärderade forskningsmiljöernas verksamhet men också om hur Sverige bättre kan utnyttja internationell rekrytering för att långsiktigt stärka svensk forskning, säger Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström.

Lärosätena får beröm och rekommendationer för fortsättningen

Panelen menar att satsningen är lyckad och att bidragsformens övergripande mål är uppfyllt: att möjliggöra för internationellt framstående forskare att flytta sin forskning till Sverige och därigenom skapa starka och långsiktiga forskningsmiljöer.

I flera fall har ett helt nytt forskningsområde byggts upp vid lärosätet och i andra fall har befintliga forskningsområden förstärkts. Några forskningsmiljöer som panelen tycker har lyckats extra bra och kan fungera som goda exempel finns på följande lärosäten:

  • Göteborgs universitet: Shalom Lappin, Ellen Lust och Patrik Rorsman
  • Karolinska institutet: Cynthia Bulik, Sten Eirik W. Jacobsen och Patrick Sullivan
  • Linköpings universitet: Markus Heilig
  • Stockholms universitet: Katherine Freese, Anders Nilsson, John Wettlaufer och Frank Wilczek
  • Uppsala universitet: Elisabetta Dejanas och Don Kulicks

Panelen ger rekommendationer till varje lärosäte om hur satsningen ska kunna fortsätta framgångsrikt. En övergripande synpunkt som gäller i princip samtliga miljöer är att det behöver bli tydligare hur lärosätena ska stödja forskningsmiljöerna efter bidragsperiodens slut.

Kvaliteten på den forskning som publicerats av forskningsmiljöerna har inte varit fokus för utvärderingen. Däremot kan halvtidsutvärderingens slutsatser bidra till att ytterligare stärka forskningen och säkra satsningens långsiktiga nytta. Utvärderingen ger också ett bra underlag för kommande strategiska satsningar, både ur ett forskningsfinansiärsperspektiv och ett lärosätesperspektiv.

Mer om satsningen

Det var i mars 2013 som Vetenskapsrådet fick i uppdrag av regeringen att utlysa medel för framstående forskare i tre olika satsningar. Satsningarna resulterade i bidragsformerna; Bidrag för internationell rekrytering av framstående forskare, Bidrag till framstående yngre forskare och Rådsprofessorprogrammet.

Tillsammans utgör de en excellenssatsning med syfte att skapa forskningsmiljöer kring några av de mest framstående forskarna och att stimulera till mer långsiktiga mål för forskningen.

Publicerad den 09 april 2021

Uppdaterad den 23 augusti 2021

Pdf / Utskrift

Mer inom samma ämne

  1. Forskningsbarometern 2021

    Forskningsbarometern ger en övergripande beskrivning av tillståndet för svensk forskning och utveckling (FoU) i internationell jämförelse – med ett särskilt fokus på högskolesektorn i Sverige. Rapporten består av tre kapitel: Forskningens finansier...

  2. National benefits from Swedish membership in international research infrastructures 2016–2019

    Sverige är medlem i flera internationella forskningsinfrastrukturer. Hur ser utbytet ut när det gäller exempelvis svensk användning och vetenskaplig produktion eller annan retur i form av kunskaps- och tekniköverföring? Denna rapport bygger på en utr...

  3. Ny modell att utvärdera forskning visar att statsvetenskap håller hög kvalitet

    Går det att säga något om vilken kvalitet svensk forskning håller i ett internationellt perspektiv? För att besvara den frågan har Vetenskapsrådet tagit fram en ny typ av modell för att utvärdera forskning och testat den på ämnet statsvetenskap. Utvä...