Nyhet

Nyhet

Publicerad den

Uppdaterad den

Framstående internationella forskare lyfter svenska forskningsmiljöer

Forskningsmiljöerna som fick bidrag i Vetenskapsrådets tioåriga satsning på starka forskningsmiljöer har kommit halvvägs. En lyckad satsning som uppfyller målet, menar en internationell panel som följt upp villkoren och hur forskningen i de 19 miljöerna har utvecklats så här långt. 

2013 och 2014 utlyste Vetenskapsrådet en helt ny typ av bidrag som gjorde det möjligt för några svenska lärosäten att rekrytera internationellt framstående forskare inom samtliga ämnesområden. Bidraget ingick i en excellenssatsning med syfte att skapa starka forskningsmiljöer kring framstående forskare och ge lärosäten möjlighet att långsiktigt stärka sina strategiskt viktiga forskningsmiljöer. Totalt fick 19 forskningsmiljöer dela på nästan 2 miljarder kronor under cirka tio års tid.

En internationellt sammansatt panel har under 2019 och 2020 följt upp villkoren och hur forskningen i de 19 forskningsmiljöerna har utvecklats så här långt.

–Vi är mycket tacksamma för det engagerade och kvalificerade arbete som panelen har lagt ner på denna utvärdering. Både Vetenskapsrådet och berörda lärosäten har fått viktiga rekommendationer om de utvärderade forskningsmiljöernas verksamhet men också om hur Sverige bättre kan utnyttja internationell rekrytering för att långsiktigt stärka svensk forskning, säger Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström.

Lärosätena får beröm och rekommendationer för fortsättningen

Panelen menar att satsningen är lyckad och att bidragsformens övergripande mål är uppfyllt: att möjliggöra för internationellt framstående forskare att flytta sin forskning till Sverige och därigenom skapa starka och långsiktiga forskningsmiljöer.

I flera fall har ett helt nytt forskningsområde byggts upp vid lärosätet och i andra fall har befintliga forskningsområden förstärkts. Några forskningsmiljöer som panelen tycker har lyckats extra bra och kan fungera som goda exempel finns på följande lärosäten:

  • Göteborgs universitet: Shalom Lappin, Ellen Lust och Patrik Rorsman
  • Karolinska institutet: Cynthia Bulik, Sten Eirik W. Jacobsen och Patrick Sullivan
  • Linköpings universitet: Markus Heilig
  • Stockholms universitet: Katherine Freese, Anders Nilsson, John Wettlaufer och Frank Wilczek
  • Uppsala universitet: Elisabetta Dejanas och Don Kulicks

Panelen ger rekommendationer till varje lärosäte om hur satsningen ska kunna fortsätta framgångsrikt. En övergripande synpunkt som gäller i princip samtliga miljöer är att det behöver bli tydligare hur lärosätena ska stödja forskningsmiljöerna efter bidragsperiodens slut.

Kvaliteten på den forskning som publicerats av forskningsmiljöerna har inte varit fokus för utvärderingen. Däremot kan halvtidsutvärderingens slutsatser bidra till att ytterligare stärka forskningen och säkra satsningens långsiktiga nytta. Utvärderingen ger också ett bra underlag för kommande strategiska satsningar, både ur ett forskningsfinansiärsperspektiv och ett lärosätesperspektiv.

Mer om satsningen

Det var i mars 2013 som Vetenskapsrådet fick i uppdrag av regeringen att utlysa medel för framstående forskare i tre olika satsningar. Satsningarna resulterade i bidragsformerna; Bidrag för internationell rekrytering av framstående forskare, Bidrag till framstående yngre forskare och Rådsprofessorprogrammet.

Tillsammans utgör de en excellenssatsning med syfte att skapa forskningsmiljöer kring några av de mest framstående forskarna och att stimulera till mer långsiktiga mål för forskningen.

Publicerad den

Uppdaterad den

Pdf / Utskrift

Mer inom samma ämne

  1. Debattreplik: Pengar till forskning ska fördelas utifrån kvalitet

    Vi vill att regeringen ger Vetenskapsrådet i uppdrag att utreda om, och i så fall hur, delar av basanslaget kan öka forskningens kvalitet. Det skriver Vetenskapsrådets generaldirektör Katarina Bjelke i en replik på Jonas Franssons debattinlägg i tidn...

  2. Svensk forskning kan lyftas utan en dyr omorganisation

    Vetenskapsrådet avstyrker förslaget om tre nya myndigheter i vårt svar på remissen Ny myndighetsstruktur för finansiering av forskning och innovation (SOU 2023:59). Vi menar att förslaget har ett för snävt systemperspektiv och att kvalitetsperspektiv...

  3. Ny kartläggning av forskningsbehov inom kvinnors hälsa

    Vetenskapsrådet och Forte har kartlagt forskningen inom kvinnors hälsa och sjukdomar. Resultatet presenteras i en ny rapport. Rapporten pekar på kunskapsbehov kopplade till kvinnors hälsa och sjukdomar, samt vilka satsningar på forskning som behövs.