Stor bredd i nya nationella forskningsprogram

Sedan tidigare har Vetenskapsrådet ansvar för två nationella forskningsprogram, ett om antibiotikaresistens och ett om migration och integration. I forskningspropositionen för åren 2021–2024 ger regeringen oss i uppdrag att ansvara för ytterligare fyra program.

Tanken bakom nationella forskningsprogram är att samla olika aktörer med kompletterande kunskap, kompetens och uppdrag för att med gemensamma krafter öka förutsättningarna för att komma till rätta med stora samhällsutmaningar.­

– Det är fråga om breda och långsiktiga forskningsprogram där regeringen identifierat viktiga samhällsutmaningar, men där forskarna själva definierar och planerar hur forskningen ska genomföras, säger Stefan Svallfors, huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap vid Vetenskapsrådet.

– För att framgångsrikt ge sig i kast med dessa centrala samhällsutmaningar krävs insatser från hela forskarsamhället, fortsätter han. Vi ser fram emot ansökningar från alla vetenskapsområden och ser positivt på mång- och tvärvetenskaplig forskning.

Varje nationellt forskningsprogram ska drivas utifrån en strategisk forskningsagenda som alla aktörerna står bakom. De första utlysningarna av forskningsmedel inom de nationella forskningsprogrammen väntas våren 2022 och de första projekten kommer att starta vid årsskiftet 2022/2023.

Vissa mål är gemensamma för alla nationella forskningsprogram. De ska till exempel bidra till att den högre utbildningen blir mer forskningsanknuten och till att forskningsresultat får ökat genomslag i samhället. Dessutom ska de fungera som en naturlig länk till internationella forskningsprogram och förstärka svenskt deltagande i de europeiska programmen.

Teman för de nya programmen:

Virus och pandemier

För att vi ska vara bättre rustade inför framtida epidemier och pandemier krävs forskning om virusinfektioner och deras spridning. Exempelvis behövs kunskap om vilka ekonomiska och sociala effekter en stor och utdragen samhällsspridning kan få. Detta forskningsprogram inbegriper forskning inom alla relevanta discipliner och projekten får gärna ha tvärvetenskaplig karaktär.

Digitaliseringens konsekvenser

Forskning om digitaliseringens samhälleliga konsekvenser kan bidra till omställningen mot hållbar utveckling och handla om allt från konkurrens, konsumentskydd och kompetens till delaktighet, trygghet och jämställdhet. Tvärdisciplinära angreppssätt och internationella perspektiv behövs. Dessutom är det viktigt att beakta geografiska förutsättningar och att ta tillvara erfarenheter från coronapandemin.

Brottslighet

Mot bakgrund av de utmaningar som finns inom det brottsförebyggande, brottsbekämpande och trygghetsskapande arbetet behövs ett nationellt forskningsprogram om brottslighet som inkluderar såväl tillämpad forskning som en mångfald av discipliner.

Segregation

Forskning om segregation behöver spänna över många olika discipliner för att överbrygga de kunskapsluckor som finns. Detta kräver en tvärvetenskaplig och tvärsektoriell forskningsinsats. Forskningsprogrammet kommer utgöra en naturlig länk till EU:s Ramprogram för forskning och innovation Horisont Europa.