Nyhet

Nyhet

Publicerad den

Uppdaterad den

Varför tar det längre tid för kvinnor att bli professorer? Ny jämställdhetsstudie pekar ut flera orsaker

Skillnaderna mellan kvinnors och mäns karriärutveckling i högskolan är små, men kvinnor möter oftare hinder på vägen till en professorstitel. Det visar en studie från Vetenskapsrådet, där bland annat cirka 2000 forskare fått svara på frågor om hur de uppfattar villkoren i högskolan.

Studien bygger på statistik, enkäter och intervjuer genomförda 2020–2021. Den visar att kvinnors och mäns karriärer i högskolan utvecklas relativt lika inom respektive ämnesområde. Det tar dock längre tid för kvinnor att nå professorsnivå. Studien pekar huvudsakligen ut två orsaker till detta. Den ena är att kvinnor i högre grad är verksamma inom forskningsfält som utmärks av en hög andel undervisning, vilket ger dem sämre möjligheter att meritera sig vetenskapligt. Den andra är att kvinnor generellt möter svårigheter i lite högre grad än män:

  • Fler kvinnor än män uppger att de har erfarenheter av orättvisor.
  • Kvinnor uppger i lägre grad att de kan påverka väsentliga beslut som gäller deras arbete.
  • Kvinnor uppger i högre grad än män att de saknar möjlighet att meritera sig vetenskapligt. De har inte heller tillgång till en mentor i lika hög utsträckning som män. Detta är två av de framgångsfaktorer som forskarna själva bedömer hör till de viktigaste för att lyckas i högskolan.
  • Kvinnor uttrycker i högre grad att de inte tycker att de principer som finns för författarordning vid publicering är rättvisande.
  • Kvinnor inom alla ämnesområden uppger att de kan ägna mindre tid till forskning än vad män uppger.
  • Kvinnor överväger i högre grad än män att lämna högskolan på grund av brister i arbetsmiljön.
  • Kvinnor upplever i högre grad att det är svårt att ha ansvar för yngre barn och samtidigt göra karriär.

Otydliga karriärvägar drabbar båda könen

Många yngre forskare saknar anställningar som ger dem goda förutsättningar att bedriva forskning. Det är en liten andel av de yngre forskarna som har en anställning som biträdande lektor, den anställning i högskoleförordningen som erbjuder en tydlig karriärväg för yngre forskare. Detta gäller både kvinnor och män och bekräftar tidigare undersökningar.

"Orättvisorna måste tas på allvar"

Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström anser att studien ger värdefull information för fortsatt jämställdhetsarbete.

– Även om resultaten visar på likheter i karriärutvecklingen för män och kvinnor så finns det fortfarande orättvisor som alla som verkar inom högre utbildning och forskning måste ta på allvar. Mer fokus måste läggas på att ge kvinnor och män likvärdiga förutsättningar att bedriva forskning, då uppnår vi också högre kvalitet i svensk forskning.

Publicerad den

Uppdaterad den

Pdf / Utskrift

Rapporten presenteras i september

16 september 2021 bjuder vi in till ett seminarium där vi presenterar rapporten och öppnar upp för en diskussion om hur vi tillsammans kan främja mäns och kvinnors lika villkor inom forskarvärlden.

Läs mer om seminariet

Mer inom samma ämne

  1. Webbinarium: Finansiering för utresande mobilitet – tendenser, utmaningar och styrkor

    Välkommen till ett webbinarium om möjligheterna att finansiera mobilitet inom högre utbildning och forskning. Webbiniariet vänder sig till alla som arbetar med internationalisering inom högre utbildning, forskning och innovation.

  2. Ny kartläggning av forskningsbehov inom kvinnors hälsa

    Vetenskapsrådet och Forte har kartlagt forskningen inom kvinnors hälsa och sjukdomar. Resultatet presenteras i en ny rapport. Rapporten pekar på kunskapsbehov kopplade till kvinnors hälsa och sjukdomar, samt vilka satsningar på forskning som behövs.

  3. Så kan svensk forskning stärkas

    Sverige behöver höja kvaliteten på forskningen för att stärka positionen som ledande forskningsnation. I rapporten ”Stärkt svensk forskningskvalitet till nytta för samhället” ger Vetenskapsrådet sin syn på vad som krävs.