VR kommenterar

VR kommenterar

Publicerad den

Uppdaterad den

”Skynda långsamt med utfasningen av djurförsök”

EU-parlamentet har nyligen antagit en resolution som uppmanar EU-kommissionen att ta fram en handlingsplan för att fasa ut användningen av djurförsök. Vetenskapsrådet ser vikten av en planerad utfasning, men betonar att man i det arbetet behöver skynda långsamt – annars riskerar viktiga delar av svensk forskning att stanna av.

Foto av Madeleine Durbeej-Hjalt.

Madeleine Durbeej-Hjalt, huvudsekreterare för medicin och hälsa. Foto: Johanna Hanno

Resolutionen har skapat stor oro bland svenska och internationella forskare. Bland annat upplever man att den är vag, samtidigt som den innehåller krav på en ambitiös tidsplan med milstolpar för utfasning. Resolutionen är inte bindande och någon deadline för när utfasningen ska vara klar anges inte.

Olika definitioner av försöksdjur komplicerar

Vi behöver också komma ihåg att den europeiska definitionen av försöksdjur skiljer sig markant från den svenska. I Sverige är ett försöksdjur ett djur som används inom till exempel vetenskaplig forskning, undervisning eller framställning av läkemedel. Det betyder att även forskning där man till exempel studerar djurs beteende definieras som djurförsök i Sverige. Inom EU krävs att forskningen kan orsaka djuret någon form av lidande för att det ska klassas som ett djurförsök. Djur som endast används i exempelvis beteendestudier räknas alltså inte som försöksdjur enligt EU:s definition.

Att fasa ut den typen av djurförsök som EU avser och ersätta dem med säkra och validerade djurfria metoder är ett mål som vi alla vill uppnå – även forskarna som utför djurförsök.

Säkra och validerade alternativ krävs

Redan idag finns olika metoder som kan ersätta vissa djurförsök och när sådana alternativ är tillgängliga ska de användas. Men tyvärr saknas idag både heltäckande alternativa metoder och kunskap om konsekvenserna av att helt ersätta alla typer av djurförsök. Det går till exempel inte att helt utan försök på djur ta reda på hur en komplex organism – som en människa eller ett djur – reagerar på en substans eller ett läkemedel. Både djur och människor behöver läkemedel som är väl utprövade.

Utan djurförsök avstannar den medicinska, naturvetenskapliga och veterinärmedicinska forskningen som det ser ut idag. En utfasning kräver därför att nya metoder forskas fram och valideras. Hur lång tid det kan ta innan djurförsök helt kan ersättas är mycket svårt att säga.

Vetenskapsrådet har regeringens uppdrag att varje år fördela 13 miljoner kronor till så kallad 3R-forskning (Replace, Reduce, Refine) som syftar till att utveckla alternativa metoder till djurförsök. I uppdraget ingår även att fördela upp till 2 miljoner kronor till så kallade valideringsprojekt. Validering är ett viktigt steg i processen att ersätta djurförsök eftersom man måste säkerställa att alla metoder är tillförlitliga och ger robusta resultat. Om vi verkligen ska nå fram till en utfasning inom överskådlig tid, behöver samhället satsa mer resurser på den här typen av forskning.

Konsekvensanalyser av utfasningen behövs

Ska djurförsöken kunna fasas ut krävs även ändringar i lagar och regelverk. För att ett läkemedel ska bli godkänt för användning i Sverige krävs att det går att visa att det ger den avsedda effekten och, inte minst, att det inte är skadligt. För att visa det gör man tester, så kallade prekliniska och kliniska studier. Kliniska studier betyder studier där läkemedlet testas på människor. De prekliniska studierna innebär i det här fallet studier på djur, eftersom det idag är det enda sättet att studera processer där olika organ och organsystem samverkar och kommunicerar med varandra i en levande organism. Ett aktuellt exempel är den snabba framställningen av vaccin mot covid-19. Om vaccinerna inte först testats på djur, hade läkemedelsbolagen inte fått tillstånd att testa dem på människor. Och utan tester på människor hade vaccinerna inte fått tillstånd att användas.

Vetenskapsrådet håller med om att det behövs mål, planer och processer för att djurförsök som kan orsaka djuret lidande ska kunna fasas ut. Arbetet kräver dock djupa konsekvensanalyser och tydliga uppdrag samt omfattande resurser till forskning i syfte att hitta metoder som kan ersätta djurförsöken. Utan detta riskerar utfasningen ske på bekostnad av människors och djurs hälsa och välmående.


Madeleine Durbeej-Hjalt, huvudsekreterare för medicin och hälsa på Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådets expertgrupp för försöksdjursvetenskap

Publicerad den

Uppdaterad den

Mer inom samma ämne

  1. Seminarium om aktuella djurförsöksfrågor

    Den 3 december arrangerar Vetenskapsrådets expertgrupp för försöksdjursvetenskap det årliga seminariet om aktuella djurförsöksfrågor. Temat i år är djurförsök i forskning om covid-19 och i vaccinframställning. Syftet är att ge myndigheter, forskare o...

  2. Seminarium om aktuella djurförsöksfrågor

    4 december arrangerar Vetenskapsrådets expertgrupp för försöksdjursvetenskap ett seminarium om aktuella djurförsöksfrågor. Syftet är att ge myndigheter, forskare och andra intressenter tillfälle att presentera och diskutera aktuella frågor inom områd...

  3. Forskning där djurförsök ingår

    I en del av den forskning som Vetenskapsrådet finansierar ingår djurförsök som en av metoderna för att svara på forskningsfrågan.