VR kommenterar

VR kommenterar

Publicerad den

Uppdaterad den

"Forskning är nyckeln i arbetet mot antibiotikaresistens"

För att säkra världens tillgång till effektiva läkemedel behövs stora resurser för forskning och innovation, breda globala samarbeten och tydligt ledarskap. Sverige har en ledande roll i det internationella arbetet mot antibiotikaresistens och Vetenskapsrådets uppdrag inom området är omfattande.

Bild på antibiotika.

Mellan den 18 och 24 november pågår antibiotikaveckan eller World Antibiotic Awareness Week. Det är ett initiativ från WHO med syftet att sprida kunskap om antibiotikaresistens och öka medvetenheten om vikten av att bara använda antibiotika när det behövs. Arbetet för att stoppa antibiotikaresistensen och hitta nya läkemedel pågår dock året runt.

Idag använder vi antibiotika för att behandla infektioner och den är också en viktig del i medicinska procedurer som operationer eller cancerbehandlingar. Antibiotikans verkan har vi länge tagit för given, men i takt med den omfattande användningen av dessa läkemedel utvecklar allt fler bakterier motståndskraft mot antibiotika, de blir resistenta. Enligt en rapport från FN:s samordningsgrupp mot antimikrobiell resistens, IACG, 2019 dör minst 700 000 människor årligen på grund av antibiotikaresistenta bakterier, en siffra som ökar för varje år.

Mer kunskap om antibiotikaresistens behövs

Antibiotikaresistens är en av de största globala utmaningarna idag, där konsekvenserna för människor och djur är mycket stora.

Tillsammans måste världen minska användningen av antibiotika och utveckla nya läkemedel som kan ersätta dem som inte längre fungerar. Men det räcker inte: Vi behöver även veta mer om hur det går till när bakterier utvecklar resistens och hur den sprids. Samtidigt behöver vi hitta bättre sätt att förebygga infektioner och, inte minst, minska utsläppen av antibiotika i miljön. Arbetet omfattar så vitt skilda områden som rening av avlopp, djurhållning, livsmedelsproduktion, förebyggande hälsovård för både människor och djur, och mycket mer.

Inom området finns också stora förväntningar på att forskning och innovation ska hitta lösningar och metoder som minskar antibiotikaresistensen i världen. För att klara alla dessa utmaningar behövs både nya politiska initiativ och breda samarbeten.

Vetenskapsrådet driver arbetet mot antibiotikaresistens både nationellt och internationellt

Vid Vetenskapsrådet finns ett nationellt forskningsprogram om antibiotikaresistens, samt sekretariatet för det globala forskningssamarbetet JPIAMR (Joint Programming Initiative on Antimicrobial Resistance). Genom det nationella programmet satsar Sverige 100 miljoner kronor per år, i syfte att skapa en långsiktig, koordinerad samverkan mellan nationella aktörer och länder kring forskning om antibiotikaresistens. Programmet finansierar forskningsmiljöer, forskarskolor, forskningsinfrastruktur, forskningsprojekt och bidrag till unga forskare samt stöd till forskningskommunikation och nyttiggörande av forskningsresultat. Sex insatsområden har identifierats:

  • Identifiera kunskapsluckor och prioritera forskningsbehov
  • Initiera och finansiera forskning
  • Främja internationell samordning och internationella forskningssamarbeten
  • Främja tillgång till och nyttjande av forskningsdata, kompetens, utbildning och infrastruktur.
  • Sprida, förankra och öka genomslaget av forskningsresultat
  • Främja nätverk och kunskapsutbyte mellan forskare och samhället

JPIAMR har idag 28 medlemsländer, och Sverige har en ledande roll i samarbetet. Inom JPIAMR koordineras medlemsländernas finansiering av forskning inom området: Hittills har sammanlagt mer än en miljard kronor investerats i forskning kring nya antibiotika, bättre diagnostik och förebyggande åtgärder samt kontroll av smittspridning.

Gemensamt för det nationella forskningsprogrammet om antibiotikaresistens och JPIAMR är ett brett perspektiv, där forskningsfinansiering är en av flera delar. Internationell samordning och forskningssamarbeten samt att identifiera kunskapsluckor, öka tillgången till och nyttjandet av forskningsdata, kompetens och infrastrukturer, sprida kunskap och forskningsresultat är centrala faktorer. Även långsiktighet är avgörande: Det nationella forskningsprogrammet är tioårigt och JPIAMR-samarbetet stödjer nu förberedelserna för ett av EU-kommissionens kommande partnerskap, One Health AMR Partnership. Detta partnerskap ska stödja internationella samarbeten inom forskning och innovation för att förebygga och minska antibiotikaresistens liksom att utveckla och bibehålla effektiva behandlingar för människor och djur.

Sverige bör kraftsamla kring forskning – med målet att trygga människors hälsa

Sverige är alltså en viktig aktör när det gäller forskning om antibiotikaresistens och har både förutsättningar och kapacitet att hitta metoder och läkemedel som förhindrar att resistenta bakterier riskerar vår hälsa i vardagen. Men resistenta bakterier stannar inte inom nationella gränser och därför krävs breda samarbeten mellan länder och forskare. Mer medel till forskning är avgörande, men samtidigt gör nytänkande och ökat fokus på kommunikation och kunskapsutbyten också en viktig skillnad. Med större finansiella resurser till forskning om antibiotikaresistens, ett tydligt ledarskap och stärkt innovationskraft kan Sverige bidra till att nå målet att trygga allas hälsa genom fortsatt tillgång till effektiva läkemedel för behandling av infektioner.

Madeleine Durbeej-Hjalt, huvudsekreterare för medicin och hälsa på Vetenskapsrådet

Foto av Madeleine Durbeej-Hjalt, huvudsekreterare.

Lyssna på Vetenskapsrådet podd om antibiotikaresistens

Jan-Ingvar Jönsson, ordförande i JPIAMR, gästar Vetenskapsrådets podd i ett samtal om internationell forskning om antibiotikaresistens. Samtalet leds av Anders Bjers.

Lyssna direkt via spelaren nedan.

Publicerad den

Uppdaterad den

Mer inom samma ämne

  1. Miljöns betydelse för att sprida antibiotikaresistens är underskattad 

    Vi tenderar att underskatta miljöns roll när det gäller att sprida antibiotikaresistens. Att begränsa resistens i fattiga länder är centralt för att begränsa framtida problem även i övriga länder. Det menar forskaren Joakim Larsson som får finansieri...

  2. Antibiotikaforum 2021

    I anslutning till den europeiska antibiotikadagen arrangeras Antibiotikaforum som samlar experter och andra som arbetar med antibiotikaresistens. Årets tema är Sverige på den globala arenan. Hur ser det svenska internationella arbetet mot antibiotika...

  3. Vetenskapsrådet stöder plattform för antibiotikautveckling med 25 miljoner

    Vetenskapsrådet har tagit beslut om att finansiera ENABLE-2, en plattform för antibiotikautveckling vid Uppsala universitet, med 25 miljoner kronor under 2021 – 2022.