VR kommenterar

VR kommenterar

Publicerad den

Uppdaterad den

”Forskningens behov är grunden för framtidens forskningsinfrastruktur”

Flera goda förslag finns i regeringens utredning om framtidens forskningsinfrastruktur. Förslaget om en ny myndighet för prioritering och finansiering av infrastruktur av särskilt nationellt intresse riskerar dock att undergräva utredningens målsättning, skriver Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström.

Vetenskapsrådet har nu läst utredningen ”Stärkt fokus på framtidens forskningsinfrastruktur” (SOU 2021:65) och sammanställt vårt remissvar. Det är en välkommen utredning vars olika förslag har varit intressanta och givande att diskutera utifrån den samlade kunskap som vi och våra ämnesråd, råd och kommittéer har.

Vi ser positivt på flera av de förslag som utredaren lagt och håller med om bedömningen att beslut som rör forskningsinfrastrukturer måste kopplas till forskningens behov, att långsiktighet i åtaganden som rör finansiering av forskningsinfrastruktur är av stor vikt, samt att den strategiska inriktningen behöver vara tydlig för alla berörda parter. Vi är förstås extra glada att se att utredningen fångat upp vårt och SUHF:s gemensamma förslag om att inrätta en myndighet för drift och utveckling av e-infrastruktur. Jag vet att detta förslag har ett mycket brett stöd och kan bara uppmana regeringen att utan dröjsmål inleda arbetet med en sådan myndighet. Den kommer att vara av stor betydelse för effektivt nyttjande av data för forskning och för ett samlat grepp om drift av hårdvara.

Sven Stafström, generaldirektör vid Vetenskapsrådet

Fotograf: Johanna Hanno

Det finns dock delar i utredningen som riskerar att leda bort från nationell prioritering och samordning och bort från den viktiga forskningskoppling som hanteringen av forskningsinfrastruktur behöver. Till exempel bör finansiering och prioritering inte lämnas till lärosätena att lösa genom frivillig samverkan. Det stödjer inte ett effektivt resursutnyttjande och Sverige riskerar att tappa den nationella överblicken och prioriteringen utifrån forskningens behov.

Vi ser inte heller att den föreslagna nya myndigheten för prioritering och finansiering av infrastruktur av särskilt nationellt intresse går i linje med den övergripande målsättningen att stärka kopplingen mellan forskning och forskningsinfrastruktur. Snarare riskerar det målet att undergrävas av att en sådan myndighet inrättas. Jag vill här framhålla att Vetenskapsrådet, bland annat genom den breda forskarrepresentationen i våra ämnesråd, råd och kommittéer, har unik kunskap i hur den uppgift som skulle ligga på den föreslagna myndigheten hanteras. Vi har alla förutsättningar att fortsätta det arbetet på ett framgångsrikt sätt och att effektivt verka för att de stora satsningar som gjorts i närtid kommer forskningen till gagn på bästa sätt.

En väsentlig brist i utredningen är att det internationella perspektivet inte finns med. De internationella forskningsinfrastrukturerna är lika viktiga för svensk forskning som de nationella och måste ingå i samma prioriteringsprocesser med forskningens behov i fokus. De internationella medlemskapen ställer även höga krav på den nationella aktör som hanterar dem och här har Vetenskapsrådet djup kunskap och lång erfarenhet.

Oavsett hur vi ser på utredningens förslag så är det tydligt att det finns behov av att utveckla hur forskningsinfrastruktur hanteras i Sverige. Arbetet med remissvaret har varit inspirerande och bidragit till att vi nu startat egna utvecklingsprojekt, bland annat om hur vi organiserar den infrastruktur vi själva driver och hur vi tar fram underlag för viktiga forskningspolitiska beslut. Det finns ett starkt engagemang inom hela myndigheten för detta, liksom för forskningsinfrastruktur överlag. Det kan inte nog understrykas hur viktigt det är att forskningsinfrastrukturen utvecklas så att den på bästa sätt gagnar svensk forskning och innovation och bidrar till en klokare värld.

Sven Stafström, generaldirektör på Vetenskapsrådet

Publicerad den

Uppdaterad den

Pdf / Utskrift

Mer inom samma ämne

  1. Nästan åtta miljarder till forskning under 2021

    Den forskning Vetenskapsrådet finansierar har en oerhörd bredd. För att ge en fingervisning om bredden har vi lyft fram några exempel av de nästan 1000 forskningsbidrag som vi beviljat i år. Under 2021 har vi också utökat vårt stöd till forskningsinf...

  2. Information meeting on Swedish in-kind contributions to ESS

    Vetenskapsrådet och European Spallation Source ERIC (ESS) bjöd in till ett digitalt informationsmöte om processen framåt för svenska in kind-bidrag till ESS. Presentationer från mötet finns nu tillgängliga.

  3. Lämna synpunkter om ny forskningsinfrastruktur för storskaliga beräkningsresurser

    I arbetet med att ta fram hur en forskningsinfrastruktur för storskaliga beräkningsresurser ska organiseras tar Vetenskapsrådet nu emot synpunkter från dig som användare. Hur bör forskningsinfrastrukturen vara utformad och vilka krav bör vi kunna stä...