Nyhet
Nyhet
Publicerad den
Uppdaterad den
Svenska investeringar i ESS ger god effekt
Svenska företag har stått sig väl i konkurrensen om ordrar från ESS, och tusentals jobb har skapats i Sverige och EU tack vare anläggningen. Det framgår i en ny rapport med en analys av de samhällsekonomiska effekterna av svenska investeringar i ESS.
I maj 2009 beslutades att den internationella anläggningen European Spallation Source ERIC (ESS) skulle byggas i Lund med Sverige och Danmark som värdländer. Sedan dess har Skanska byggt anläggningens alla fastigheter, och de tretton länder som är medlemmar i ESS har designat, konstruerat, transporterat och börjat installera anläggningens vetenskapliga utrustning. De investeringar som Sverige gjort och gör i anläggningen är mycket stora.
Rådet för forskningens infrastrukturer, RFI, vid Vetenskapsrådet gav under 2021 i uppdrag åt professor Lars Håkansson och professor Ari Kokko, båda verksamma vid Copenhagen Business School, att analysera hur de samhällsekonomiska effekterna av de svenska investeringarna i ESS under perioden 2010-2020 ser ut.
– Att följa vilka effekter dessa investeringar får, inte bara för forskningen utan även för samhället i övrigt, är oerhört viktigt för att förstå hur vi bäst kan dra nytta av det svenska värdskapet för ESS, säger Lisbeth Olsson, huvudsekreterare för Rådet för forskningens infrastrukturer, RFI.
Svenska företag framgångsrika i ESS upphandlingar
Rapporten visar att svenska företag har varit framgångsrika när det gäller att konkurrera inom upphandlingarna som gjorts av ESS. Från oktober 2015 till slutet av 2020 har svenska företag fått ordrar från ESS till ett värde av drygt 8,5 miljarder kronor (exklusive moms). Det är betydligt mer än Sveriges kontantbidrag under denna tid, som uppgick till ca 5 miljarder kronor. Under perioden 2010–2020 uppskattas investeringarna i ESS ha skapat runt 37 000 årsarbetstillfällen i hela EU, varav omkring 16 000 i Sverige.
Viktigt att fortsätta arbeta för framtida samhällsekonomiska vinster
Den övergripande slutsatsen i rapporten är att satsningarna på ESS under uppbyggnadsperioden genererat positiva samhällsekonomiska effekter för Sverige. De stora vinsterna kommer dock först när anläggningen tagits i full drift i början av 2028. För att realisera dessa potentiella samhällsekonomiska vinster krävs att Sverige förmår skapa ett fungerande ekosystem runt anläggningen som omfattar företag, universitet och forskningsinstitutioner, finansieringsorgan, relevanta myndigheter, och andra aktörer. Alla de tillsammans bidrar till att Sverige med ESS blir ett ledande land såväl inom forskning som inom innovation och industrianvändning av ESS teknologi.
– Rapporten ger en utmärkt översikt samt en rad användbara rekommendationer om hur svenska aktörer kan agera framöver för att optimera effekterna av de investeringar som har gjorts och som kommer att göras i ESS, säger Lisbeth Olsson.
Mer inom samma ämne
-
Evenemang |
Publicerad 30 augusti 2024
Hur kan ESS och MAX IV stärka den svenska life science- och medicintekniksektorn? Den frågan är i fokus vid årets ESS/MAX IV Summit i Mölndal.
-
Publikation |
Publicerad 8 december 2023
Den nationella implementeringsplanen är ett av flera verktyg för att förverkliga visionen om att göra forskningsanläggningarna ESS och MAX IV till hörnstenar i ett världsledande centrum för materialvetenskap och life science. Arbetet som beskrivs i p...
-
Nyhet |
Publicerad 19 september 2023
Nu kan neutronforskare i Sverige äntligen bidra in kind till ESS. Det innebär både nya möjligheter att bygga upp svensk kompetens inom instrumentering och möjligheter att utveckla nya samarbeten.