Vetenskapsrådet ser över arbetet med etikfrågor

Sedan Vetenskapsrådets expertgrupp för etik inrättades 2010 har nya expertmyndigheter och andra aktörer tillkommit, till exempel Nämnden för prövning av oredlighet och SUHF:s expertgrupp för etikfrågor. Det har inneburit en ny ansvarsfördelning och fler ingångar till kunskap och expertis om etikfrågor.

För att få en tydligare bild av vilken roll Vetenskapsrådet bör ta på längre sikt i relation till sitt uppdrag kring etik, ska myndigheten därför kartlägga hur olika forskningsetiska frågor hanteras inom systemet idag.

– Men redan nu finns det behov av att i högre grad integrera etikfrågorna, säger Vetenskapsrådets generaldirektör Katarina Bjelke.

Den nuvarande expertgruppen för etik kommer därför efter årsskiftet ersättas av en intern samordningsgrupp och en extern referensgrupp – i första hand under en kortare period i avvaktan på vad kartläggningen kommer fram till. Referensgruppen kommer bestå av aktiva forskare, representanter för expertmyndigheter och andra aktörer. Ytterligare extern expertis kan knytas till gruppen i enskilda frågor eller uppdrag.

– Vi tror att denna lösning stärker Vetenskapsrådets hantering av etikfrågor och ger oss bättre möjligheter att arbeta med vårt uppdrag. Det blir enklare att ta hjälp av expertkunskap som är anpassad efter vilken typ av fråga det handlar om. Detta är något vi sett behov av då etikfrågorna ofta är komplexa och täcker allt från praktiska ansökningsfrågor till forskningsrelaterade frågeställningar eller frågor av mer juridisk karaktär, till exempel konsekvenser av oredlighetsärenden, säger Katarina Bjelke.