Nyhet

Nyhet

Publicerad den

Uppdaterad den

Nationellt forskningsprogram om segregation lanserar strategisk forskningsagenda och ny utlysning

Vetenskapsrådet ansvarar för ett tioårigt nationellt forskningsprogram om segregation. Nu finns en strategisk forskningsagenda på plats som ska vägleda arbetet framåt.

Målet med det nationella forskningsprogrammet om segregation är att bidra med kunskap som kan minska segregationen samt skapa jämlika uppväxt- och levnadsvillkor och goda livschanser för alla. Det handlar till exempel om ny kunskap om betydande skillnader mellan olika områden och stadsdelar i Sverige när det gäller skolresultat, utbildningsnivå, sysselsättning, inkomst, hälsa, livslängd, trygghet, demokratiskt deltagande samt involvering i kulturlivet.

Forskningsprogrammet är en del av regeringens strategi och handlingsplan för att minska och motverka segregationen i Sverige. Förhoppningen är att programmet ska bidra med kunskap som kan ligga till grund för reformer som kan minska och motverka segregation.

Forskningsagendan pekar ut riktningen

Den strategiska forskningsagendan som nu är klar pekar ut forskningsprogrammets huvudsakliga aktiviteter och inriktningar. Den är också ett strategiskt underlag för hur programmet ska utformas över tid och utgör en färdplan för programmet. Forskningsagendan har tagits fram av Vetenskapsrådet efter samråd med både forskare och praktiker inom området.

Tre huvudsakliga aktiviteter för programmet:

  • Initiera forskning om segregation.
  • Stärka forskningsområdets långsiktiga utveckling.
  • Främja tillgängliggörande och spridning av forskning och kunskap om segregation för att bidra till en kunskapsbaserad praktik.

I agendan ingår också en beskrivning av aktörer verksamma inom fältet i Sverige, en beskrivning av hur forskningsfinansieringen inom området ser ut samt en beskrivning av forskningsområdets förutsättningar och behov.

Forskningsagenda för det nationella forskningsprogrammet om segregation

Ny utlysning av bidrag till forskningsmiljö

Den 1 februari öppnade Vetenskapsrådet utlysningen bidrag till forskningsmiljö inom segregation. Bidraget är till för att skapa mervärde av samarbete i större grupperingar och att skapa långsiktighet. Det kan sökas av en konstellation av flera forskare från olika lärosäten och/eller ämnen, nationellt eller internationellt. Den första utlysningen inom programmet genomfördes förra året.

Bidrag till forskningsmiljö inom segregation

Vetenskapsrådet ansvarar för sex nationella forskningsprogram

Vetenskapsrådet, Formas och Forte har i uppdrag av regeringen att leda ett antal nationella forskningsprogram som tar sikte på olika samhällsutmaningar. De första programmen startade 2017. Fram till 2022 har uppdraget utökats till totalt 13 program, alla med olika inriktningar. Vetenskapsrådet ansvarar för sex av dessa.

Alla program är breda, tioåriga satsningar som syftar till att koordinera forskningen inom ett särskilt område. Varje program samlar forskningsfinansiärer, forskningsutförare och samhällsaktörer som med gemensamma krafter ska arbeta för att öka förutsättningarna för att komma till rätta med de samhällsutmaningar som regeringen har pekat ut.

Publicerad den

Uppdaterad den

Pdf / Utskrift

Kontakt

Programansvarig för det nationella forskningsprogrammet om segregation

Gustav Hansson

gustav.hansson@vr.se

Mer inom samma ämne

  1. Svensk forskning kan lyftas utan en dyr omorganisation

    Vetenskapsrådet avstyrker förslaget om tre nya myndigheter i vårt svar på remissen Ny myndighetsstruktur för finansiering av forskning och innovation (SOU 2023:59). Vi menar att förslaget har ett för snävt systemperspektiv och att kvalitetsperspektiv...

  2. Ny kartläggning av forskningsbehov inom kvinnors hälsa

    Vetenskapsrådet och Forte har kartlagt forskningen inom kvinnors hälsa och sjukdomar. Resultatet presenteras i en ny rapport. Rapporten pekar på kunskapsbehov kopplade till kvinnors hälsa och sjukdomar, samt vilka satsningar på forskning som behövs.

  3. Debatt: Banbrytande forskning kräver långsiktig finansiering

    Bättre villkor för forskarna, långsiktig finansiering, mer internationellt samarbete och satsningar på excellens. Detta är grundpelare som måste vara på plats om Sverige ska fortsätta vara en stark forskningsnation, skriver generaldirektör Katarina B...

Till toppen