Nyhet
Nyhet
Publicerad den
Uppdaterad den
Strategisk forskningsagenda lanserad för nationellt program om digitaliseringens samhällskonsekvenser
Vetenskapsrådet ansvarar för ett tioårigt nationellt forskningsprogram om digitaliseringens samhällskonsekvenser. Nu finns en strategisk forskningsagenda på plats som ska vägleda arbetet framåt. En ny utlysning inom programmet öppnade 1 februari.
Digitaliseringen innebär många möjligheter för utveckling och effektivisering av samhället, men digitaliseringens framfart väcker också frågor om etik, säkerhet, demokrati och integritet.
Målet med forskningsprogrammet om digitaliseringens samhällskonsekvenser är att långsiktigt stärka forskningen om digitaliseringens konsekvenser för samhället utifrån olika perspektiv, så som konkurrens, konsumentskydd och kompetens, delaktighet, trygghet och jämställdhet.
Nu finns en strategisk forskningsagenda på plats som ska vägleda arbetet framåt. Den har tagits fram av Vetenskapsrådet som inhämtat synpunkter från berörda aktörer.
Agendan pekar ut tre huvudsakliga aktiviteter för programmet:
- Initiera forskning om digitaliseringens samhällskonsekvenser.
- Stärka forskningsområdets långsiktiga utveckling.
- Främja tillgängliggörande och spridning av forskning och kunskap om digitaliseringens samhällskonsekvenser.
I agendan ingår en forskningsöversikt som bland annat visar att svensk forskning om digitaliseringens samhällskonsekvenser är mycket aktiv på många områden och står sig väl i internationella sammanhang.
Agendan innehåller också en kartläggning av hur forskningsfinansieringen inom området ser ut och en beskrivning av kunskapsluckor som programmets kunskapskommitté har identifierat. Kunskapskommittén består av representanter från Myndigheten för digital förvaltning, Post- och telestyrelsen, Sveriges Kommuner och Regioner, Statens medieråd, E-Hälsomyndigheten, Skolverket, Tillväxtverket och Internetstiftelsen.
Forskningsagenda för det nationella forskninsgprogrammet om digitaliseringens samhällskonsekvenser
Ny utlysning av bidrag till forskningsmiljö
Den 1 februari öppnade Vetenskapsrådet utlysningen bidrag till forskningsmiljö inom digitaliseringens samhälleliga konsekvenser. Bidraget är till för att skapa mervärde av samarbete i större grupperingar och att skapa långsiktighet. Det söks av en konstellation av flera forskare från olika lärosäten och/eller ämnen, nationellt eller internationellt. Den första utlysningen projektbidrag inom programmet – projektbidrag – genomfördes förra året.
Bidrag till forskningsmiljö om digitaliseringens samhällskonsekvenser
Vetenskapsrådet ansvarar för sex nationella forskningsprogram
Vetenskapsrådet, Formas och Forte har i uppdrag av regeringen att leda ett antal nationella forskningsprogram som tar sikte på olika samhällsutmaningar. De första programmen startade 2017. Fram till 2022 har uppdraget utökats till totalt 13 program, alla med olika inriktningar. Vetenskapsrådet ansvarar för sex av dessa.
Alla program är breda, tioåriga satsningar som syftar till att koordinera forskningen inom ett särskilt område. Varje program samlar forskningsfinansiärer, forskningsutförare och samhällsaktörer som med gemensamma krafter ska arbeta för att öka förutsättningarna för att komma till rätta med de samhällsutmaningar som regeringen har pekat ut.
Programansvarig för det nationella forskningsprogrammet om digitaliseringens samhällskonsekvenser
Lisa.Westholm
Mer inom samma ämne
-
Nyhet |
Publicerad 4 september 2024
Många unga lovande forskare som beviljats bidrag från Vetenskapsrådet har goda förutsättningar för karriärutveckling vid sina lärosäten, visar en ny rapport. Men det gäller inte alla. Detta riskerar att göra forskarkarriären mindre lockande, något so...
Nyckelord:
-
Publikation |
Publicerad 4 september 2024
I den här rapporten har vi följt upp hur Vetenskapsrådets forskningsbidrag används av unga forskare och vilka anställningar forskare som har beviljats bidrag från Vetenskapsrådet har idag. Vi har särskilt tittat på i vilken omfattning som forskningsb...
Nyckelord:
-
Nyhet |
Publicerad 22 augusti 2024
Regeringens förslag på en ny lag om vissa forskningsdatabaser öppnar nya möjligheter att samla in och behandla personuppgifter utan etikprövningstillstånd. Lagen föreslås träda i kraft 1 januari 2025.