Nyhet
Nyhet
Publicerad den
Uppdaterad den
Så kan svensk forskning inom kvantteknologi stärkas
Kvantteknologin kommer att påverka hela samhället och det görs stora investeringar inom området över hela världen. Svensk forskning inom kvantteknologi är stark, men med bättre nationell koordinering och prioritering kan vi maximera nyttan och möjligheterna inom området. Nu har flera svenska aktörer gått samman och tagit fram en svensk kvantagenda.
Kvantteknologi bygger på att vi kan kontrollera och manipulera till exempel enstaka atomer och fotoner (ljuspartiklar). Teknologin delas vanligtvis in i fyra delområden: kvantdatorer, kvantsimulatorer, kvantkommunikation och kvantsensorer, och förväntas påverka och förändra flera samhällsområden, till exempel informationsteknologi, hälsa, energisystem, finans och försvar.
Det görs för närvarande stora investeringar i kvantteknologi över hela världen. För att stärka Sveriges förutsättningar för samordning och gemensamma prioriteringar inom området har Vetenskapsrådet tillsammans med Rise, Swelife, Vinnova och Wallenberg Center for Quantum Technology (WACQT) arbetat fram en svensk kvantagenda.
Agendan ger en bild av hur området ser ut i Sverige idag och vad som behöver göras för att främja utvecklingen och stärka Sveriges position. Med undantag för WACQT bedrivs mycket av den svenska forskningen inom området i förhållandevis små projekt, och konkurrensen om kompetens är mycket hård. Agendan underlättar även bedömningen av vilka internationella initiativ Sverige ska engagera sig i och utgör en grund för fortsatta samtal om koordinerade prioriteringar för en stark svensk forskning inom kvantteknologi. Målet är att gå från spridda punktinsatser till att agera och investera strategiskt, så att de satsade medlen används optimalt.
Nio prioriterade områden för att stärka Sveriges position inom kvantteknologi
- Utveckla en svensk nationell målsättning och strategi för kvantteknologi.
- Samordna verksamheten inom kvantteknologi.
- Öka stödet till utbildning i kvantteknologi.
- Öka stödet till forskningsinfrastrukturer inom området.
- Säkerställa långsiktigt ekonomiskt stöd till kvantforskning.
- Förstärka möjligheterna för kvantinnovation.
- Identifiera tillämpningar och samverkan med industrin.
- Utveckla kvantstandarder på internationell nivå.
- Främja nordiskt, europeiskt och internationellt samarbete.
Den gemensamma kvantagendan överlämnades till regeringen 22 mars.
Läs nyheten och rapporten ”En svensk kvantagenda” på Vinnovas webbplats
Länk till annan webbplats.
Kvantteknologin kan delas in i fyra delområden
- Kvantdatorer: har potential att utföra beräkningar som en klassisk dator inte kan, inklusive att lösa svåra optimeringsproblem, till exempel inom logistik, DNA-sekvensering och maskininlärning.
- Kvantsimulering: kvantsimuleringar av komplexa molekyler kan hjälpa oss att utveckla nya läkemedel, eller katalysatorer. Det kan också hjälpa oss att designa nya material.
- Kvantkommunikation: använder sammanflätade tillstånd för att skicka meddelanden som inte kan avlyssnas. I det längre perspektivet diskuteras ett nytt internet byggt för kvantinformation, ett kvantinternet.
- Kvantsensorer: kan möjliggöra betydligt mer exakta mätningar. Bättre atomur som används i GPS är ett exempel, sensorer för medicinsk diagnostik är ett annat.
Källa: Vinnova
Mer inom samma ämne
-
Nyhet |
Publicerad 4 september 2024
Många unga lovande forskare som beviljats bidrag från Vetenskapsrådet har goda förutsättningar för karriärutveckling vid sina lärosäten, visar en ny rapport. Men det gäller inte alla. Detta riskerar att göra forskarkarriären mindre lockande, något so...
Nyckelord:
-
Publikation |
Publicerad 4 september 2024
I den här rapporten har vi följt upp hur Vetenskapsrådets forskningsbidrag används av unga forskare och vilka anställningar forskare som har beviljats bidrag från Vetenskapsrådet har idag. Vi har särskilt tittat på i vilken omfattning som forskningsb...
Nyckelord:
-
Nyhet |
Publicerad 30 augusti 2024
DARIAH står för Digital Research Infrastructure for the Arts and Humanities och är en europeisk forskningsinfrastruktur som stödjer digital forskning och undervisning inom humaniora och konst. Det svenska medlemskapet innebär att infrastrukturen blir...