Svensk klinisk forskning håller hög kvalitet visar ny ALF-utvärdering

Vetenskapsrådet har för andra gången utvärderat den kliniska forskningens kvalitet i de regioner som omfattas av ALF-avtalet. Utvärderingen fokuserar på tre huvudområden: den vetenskapliga produktionens kvalitet, forskningens kliniska betydelse och samhällsnytta samt forskningens förutsättningar. Tre internationellt sammansatta paneler har bedömt underlag som de sju ALF-regionerna själva lämnat in.

Det huvudsakliga syftet med utvärderingen är att identifiera, lyfta fram och premiera goda exempel i de ALF-regioner som utmärker sig nationellt genom sitt kvalitetsarbete. Dessa ALF-regioner kan sedan fungera som kvalitetsdrivande förebilder, så att det långsiktiga målet att främja hela nationens kliniska forskning på sikt kan uppnås. Sedan 2019 används även en ny fördelningsmodell som innebär att 20 procent av ALF-ersättningen för klinisk forskning fördelas baserat på resultatet av utvärderingen.

Den aktuella utvärderingen omfattar utvecklingen av svensk klinisk forskning sedan förra ALF-utvärderingen som gjordes 2017–2018.

Resultatet visar att forskningen håller hög kvalitet och att det har skett en positiv utveckling sedan förra utvärderingen. Coronapandemin har skapat utmaningar när det gäller att leverera klinisk forskning, men den kliniska forskningen som inte är relaterad till covid-19 har snabbt återhämtat sig till nivåerna före pandemin. Sverige har också bidragit med internationellt viktig forskning om covid-19, detta delvis tack vare styrkorna i svensk klinisk forskning och att forskningen snabbt kunde ställa om för att möta pandemins utmaningar.

Fyra ALF-regioner får betyget Mycket hög kvalitet inom olika områden:

• Stockholm: Den vetenskapliga produktionens kvalitet
  
• Uppsala: Den vetenskapliga produktionens kvalitet samt Forskningens kliniska betydelse och samhällsnytta
• Västerbotten: Forskningens förutsättningar
• Västra Götaland: Den vetenskapliga produktionens kvalitet samt Forskningens förutsättningar

Vetenskapsrådets generaldirektör Katarina Bjelke kommenterar att samtliga ALF-regioner visar på styrkor inom olika forskningsområden, vilket återspeglas i de goda exempel som panelerna lyft fram.

– Samtidigt kan vi konstatera att det finns fortsatt utrymme för kvalitetshöjande åtgärder i samtliga ALF-regioner, och att rekommendationen om fler och större nationella samarbeten kvarstår från den förra utvärderingen.

Expertpanelerna lyfter även denna gång fram Sveriges goda förutsättningar att bedriva klinisk forskning tack vare vår tillgång till olika nationella infrastrukturer, kvalitetsregister och biobanker. Men de påpekar också att större nationell samordning mellan kvalitetsregistren skulle kunna höja kvaliteten på den kliniska forskningen ytterligare.

Något annat som noteras av panelerna är att forskningstid ofta prioriteras bort av regionerna, till förmån för vård.

– Att forskningstiden prioriteras bort är något vi på Vetenskapsrådet ser allvarligt på. Klinisk forskning i nära samverkan med hälso- och sjukvården ger stor patientnytta. Möjlighet att kunna kombinera klinisk tjänstgöring med forskning har varit, och kommer även fortsatt att vara, helt avgörande för den svenska hälso- och sjukvårdens utveckling, säger Jonas Oldgren, huvudsekreterare för klinisk forskning på Vetenskapsrådet.