Svensk forskning kan lyftas utan en dyr omorganisation

I Vetenskapsrådets svar på Forskningsfinansieringsutredningens remiss Ny myndighetsstruktur för finansiering av forskning och innovation (SOU 2023:59) avstyrker vi huvudförslaget om en statlig extern forskningsfinansieringsstruktur med tre myndigheter, samt även förslaget med två myndigheter. Utredningen saknar belägg för att en ny organisation av statlig extern forskningsfinansiering skulle leda till högre kvalitet och ett förbättrat genomslag för svensk forskning. Dessutom är analysen av omorganisationens konsekvenser bristfällig.

– Dagens statliga forskningsfinansieringssystem har en del brister och vi håller med om vissa utmaningar som utredningen identifierar, men för att lösa dem krävs inte en dyr myndighetsreform. Kvaliteten och effektiviteten i svensk forskning kan ökas genom att successivt anpassa nuvarande system, säger Vetenskapsrådets generaldirektör Katarina Bjelke.

– Vi saknar såväl en koppling mellan problembeskrivning och förslag på lösning, som en djupgående analys av konsekvenserna för både forskningen och för de föreslagna nya myndigheterna. Utredningen ger inte tillräckligt underlag för att motivera en omorganisation.

Vetenskapsrådets remissvar i korthet

Ett alltför snävt avgränsat systemperspektiv

En framgångsrik reform för att stärka svensk forskning måste omfatta hela forsknings- och innovationssystemet, inklusive lärosäten, privata forskningsfinansiärer och näringslivet. Att endast fokusera på statlig extern forskningsfinansiering och antalet statliga forskningsfinansiärer blir missvisande och kan inte lösa de utmaningar som utredningen pekar på.

Ett svagt kvalitetsperspektiv

Utredningen hävdar att det finns påtagliga kvalitetsproblem i svensk forskning, men presenterar inga tydliga belägg för det. Utredningen visar inte heller att ett nytt sätt att organisera statlig extern forskningsfinansiering faktiskt kommer att leda till högre kvalitet och ett förbättrat genomslag för svensk forskning. Vi vill understryka att forskningens kvalitet främst beror på andra faktorer än antalet forskningsfinansiärer och hur de är organiserade.

En för skarp åtskillnad mellan grundforskning och behovsmotiverad forskning

Det är olämpligt att skapa nya myndigheter baserat på en logik som gör en skarp och konstlad indelning av forskning utifrån grad av tillämpning, finansiering genom breda eller riktade utlysningar samt disciplinär omfattning. Detta riskerar att skapa nya problem. Fokus bör istället vara att all forskning håller hög kvalitet vilket gynnar både fortsatt forskning och samhället.

Forskarinflytande saknas i viktiga delar

För att göra relevanta forskningssatsningar krävs djup kunskap och engagemang från aktiva forskare som förstår olika forskningsfält. Forskarinflytandet är avgörande för kvalitetssäkring och för att svensk forskning ska vara internationellt konkurrenskraftig. Forskningsfinansierande myndigheter utan forskarinflytande på den strategiska nivån, som utredningen föreslår, är direkt olämpligt.

Förbättringar utan kostsam omorganisation

I några fall delar vi den problembeskrivning som utredningen presenterar, till exempel behovet av strategi, vision och tydliga processer för prioritering när det gäller forskningsinfrastruktur. Utredningen pekar också på viktiga utvecklingsområden för framtida internationella samarbeten. Vi har i vårt eget och i det myndighetsgemensamma inspelet till regeringens forsknings- och innovationspolitiska proposition presenterat konkreta åtgärdsförslag för en rad utvecklingsområden. Förslagen bygger på etablerad samverkan mellan dagens statliga forskningsfinansiärer, och flera delar av utvecklingsarbetet har redan påbörjats.

Utredningen lyfter att nuvarande statliga forskningsfinansiärer har visat stor flexibilitet, anpassat verksamheten till nya direktiv och omständigheter, samt blivit alltmer effektiva sett till resultat i förhållande till förvaltningsanslag.

– Sammantaget pekar detta på att en omorganisation inte är nödvändig. Det är tydligt att de förändringar som behövs för att stärka såväl kvaliteten i svensk forskning som vår innovationsförmåga, kan genomföras inom dagens organisation, säger Katarina Bjelke.

Vetenskapsrådets remissvar

Vetenskapsrådets inspel till den forskningspolitiska propositionen: Forskningskvalitet och internationell konkurrenskraft

Gemensamt inspel till den forskningspolitiska propositionen: Forskning och innovation för ett hållbart och säkert samhälle