Är bedömningen av ansökningar jämställd?

Under 2023 genomförde Vetenskapsrådet jämställdhetsobservationer i 14 beredningsgrupper för att se hur bedömningen av ansökningar fungerar ur ett jämställdhetsperspektiv. Resultatet redovisas i rapporten "En jämställd process: En kvalitativ undersökning av bedömningen av forskningsbidragsansökningar 2023".

– Jämställdhetsobservationerna fångar sådant som annars är svårt att få syn på och är ett viktigt verktyg för att förbättra vår process, säger Anna Vallstedt Haeger, enhetschef för beredningssamordning på Vetenskapsrådet.

Hon lyfter fram hur tidigare observationer bland annat lett till att ledamöternas användning av informell information har minskat avsevärt i diskussionerna på beredningsgruppernas möten där ansökningarna behandlas. Det kan handla om sådana saker som uppgifter eller tyckanden om en sökande som inte finns med i själva ansökan.

Myndigheten har också blivit tydligare med att fokus ska läggas på ansökans innehåll vid bedömningen, inte på forskaren bakom ansökan. Tillsammans med andra åtgärder baserade på de rekommendationer som kommit från observationsstudierna har detta lett till en mer rättssäker process och högre likabehandling, menar hon.

Fokus hamnar ibland på den sökandes meriter

I de beredningsgrupper som observerades under 2023 präglades samtalsklimatet och samarbetet av ett stort engagemang och intresse, även när det gäller jämställdhetsfrågor.

– När utfallet av bedömningen inte blev jämställt, berodde det enligt observationsmaterialet troligen på att gruppen lagt ett allt för starkt fokus på den sökandes sammantagna meriter. Ett sådant fokus gynnar seniora forskare, en grupp där det är fler män än kvinnor, säger Lisbeth Söderqvist, analytiker på Vetenskapsrådet och projektledare för jämställdhetsobservationerna.

Det är främst i bedömningen av ansökningar inom ämnesområdet medicin och hälsa som den sökandes meriter ofta hamnar i fokus. Det visar flera av Vetenskapsrådets jämställdhetsobservationer. Liknande tendenser finns även inom det utbildningsvetenskapliga fältet, enligt Vetenskapsrådets rapport Könsbias i forskningsfinansieringens bedömningsprocesser, från 2023.

– En slutsats här är att det kan vara relevant för fler forskningsfinansiärer att analysera vad ett starkt fokus på den sökandes meriter kan medföra, säger Lisbeth Söderqvist.

Åttonde gången vi gör jämställdhetsobservationer

Det är den åttonde gången Vetenskapsrådet genomför denna typ av observationer. Den första gången var 2011.

– Vi har sett att jämställdhetsobservationerna uppmärksammas av andra forskningsfinansiärer, både nationellt och internationellt, vilket är positivt. Det innebär att vårt arbete kan bidra till en ökad jämställdhet i bedömningen av ansökningar även på andra håll, säger Lisbeth Söderqvist.

Den nya rapporten ger konkreta rekommendationer till Vetenskapsrådets vetenskapliga ämnesråd och kommittéer samt avdelningen för forskningsfinansiering, som alla gemensamt ansvarar för bedömningsprocessen.