Nyhet

Nyhet

Publicerad den

Uppdaterad den

Nya utlysningar 2025 om digitalisering, brottslighet och segregation

Nästa år går det att söka projektbidrag inom tre av våra nationella forskningsprogram: digitaliseringens samhälleliga konsekvenser, brottslighet och segregation. Vi välkomnar ansökningar från samtliga vetenskapsområden liksom tvär- och mångvetenskapliga angreppssätt. Forskningen kan omfatta såväl lokala och nationella förhållanden som internationella jämförelser.

Vetenskapsrådet ansvarar för sex nationella forskningsprogram. Vi genomför regelbundet olika typer av utlysningar inom programmen. Nästa år har vi utlysningar inom tre av dem.

Projektbidrag om digitaliseringens samhälleliga konsekvenser

Forskningsprogrammet om digitaliseringens samhällskonsekvenser ska bidra till ny kunskap om hur digitaliseringen påverkar och påverkas av sociala och kulturella relationer, arbetsliv, utbildning, organisationer, marknader och det demokratiska systemet inklusive offentlig förvaltning. Forskningsprogrammets breda inriktning gör att angelägna frågor kring digitaliseringens samhälleliga orsaker och konsekvenser kan belysas ur en rad olika perspektiv.

Läs mer om det nationella forskningsprogrammet om digitaliseringens samhälleliga konsekvenser

Projektbidrag inom det nationella forskningsprogrammet om brottslighet

Forskningsprogrammet om brottslighet ska bidra till ny kunskap om kriminalitetens orsaker och konsekvenser liksom om metoder för att förebygga och bekämpa brott. I 2025 års utlysning finansieras ansökningar inom två områden:

  • Jämställdhet och brottslighet: Ansökningar med denna inriktning kan till exempel avse studier av våld i nära relationer, sexualiserat våld och sexuella trakasserier, hedersrelaterat våld och förtryck, jämställdhets- och genusaspekter av brottsutveckling och brottsbekämpning, jämställdhets- och genusaspekter av rättsväsendets funktionssätt, med mera.
  • Förebyggande arbete för att motverka brottslighet: Ansökningar med denna inriktning kan till exempel avse studier eller utvärderingar av insatser från skola, sjukvård och socialtjänst liksom polisens och kriminalvårdens brottspreventiva arbete, civilsamhällets och kommunernas roll i brottsförebyggande arbete, områdesbaserade brottsförebyggande insatser, med mera.

Forskningen inom programmet ska bidra till att skapa en kunskapsbaserad och verkningsfull praktik för att motverka och bekämpa brottslighet.

Läs mer om det nationella forskningsprogrammet om brottslighet

Projektbidrag inom det nationella forskningsprogrammet segregation

Forskningsprogrammet om segregation ska bidra till ny kunskap om de betydande socioekonomiska skillnader som finns mellan exempelvis olika bostadsområden, stadsdelar och landsändar i Sverige avseende till exempel skolresultat, utbildningsnivå, språkbehandling, sysselsättning, inkomst, hälsa, livslängd, trygghet, demokratiskt deltagande samt involvering i kulturlivet.

Forskningsprogrammets breda inriktning gör att angelägna frågor kring segregation kan belysas ur en rad olika perspektiv. Forskningen inom programmet ska ge bidrag till att skapa en kunskapsbaserad och verkningsfull praktik.

Läs mer om det nationella forskningsprogrammet om segregation

Utlysningarna öppnar 26 februari och stänger 1 april. Mer information kommer under senare delen av hösten.

Publicerad den

Uppdaterad den

Pdf / Utskrift


Mer inom samma ämne

  1. Stöd till forskare

    Vetenskapsrådet skapar förutsättningar för forskning av högsta vetenskaplig kvalitet. Det gör vi bland annat genom att ge kunskapsstöd i forskningsrelaterade frågor och finansiera forskningsinfrastruktur.

  2. Sänkt maxbelopp inom utbildningsvetenskap 2025

    För att kunna bevilja fler projektbidrag inom utbildningsvetenskap nästa år sänker vi gränsen för det maximala bidragsbelopp som går att söka.

  3. Ny kunskapsöversikt visar att ungdomsbrottsligheten har minskat

    Ungdomsbrottsligheten har minskat under 1990-talet och fram till 2022. Det visar en ny kunskapsöversikt om svensk forskning inom området. En annan slutsats är att tidiga och riktade insatser mot individen har bäst effekt när det gäller att förebygga ...