Nyhet

Nyhet

Publicerad den

Uppdaterad den

Sverige medlem i SKAO – öppnar nya möjligheter inom radioastronomi

I Australien och i Sydafrika byggs teleskop som när de är klara kommer att vara världens mest kraftfulla. Nu har Sverige undertecknat en konvention om medlemskap i SKAO, organisationen bakom teleskopen.

Square Kilometre Array Observatory, SKAO, är ett observatorium med två radioastronomiteleskop som är under uppbyggnad i Australien och Sydafrika. SKAO drivs som en mellanstatlig organisation med huvudkontor i Storbritannien.

Sverige är nu ett av de länder som har undertecknat konventionen om medlemskap i SKAO. Medlemskapet innebär att forskare i Sverige kommer kunna göra radioastronomiobservationer med unik upplösning. Teleskopen gör det möjligt att upptäcka även de svagaste signalerna från exempelvis det tidiga universum. Det kan ge ny kunskap om hur galaxer bildas, uppkomsten av liv i universum, förhållanden på planeter bortom vårt solsystem, mörk materia och gravitationsvågor.

Sverige deltar sedan tidigare i konstruktionen av observatoriet. Vi bidrar med högteknologiska komponenter och avancerad elektronik, och har den största så kallade industrireturen av samtliga länder som bidrar till SKAO:s konstruktion. Arbetet bedrivs i samverkan mellan Chalmers teknika högskola och SKAO och finansieras av Vetenskapsrådet och Vinnova.

– Det blir en fantastisk forskningsinfrastruktur som nu närmar sig färdigställande. De medel Sverige investerat ger kraftig återbäring – vilket visar på vår framstående ställning inom radioteknik och digital teknik. Anläggningen kommer framöver att ge stora möjligheter för svenska forskare och forskning, säger Vetenskapsrådets generaldirektör Katarina Bjelke.

Regeringen väntas ratificera konventionen under våren.

Läs Chalmers nyhet om medlemskapet Länk till annan webbplats.

SKAO:s webbplats Länk till annan webbplats.

Publicerad den

Uppdaterad den

Pdf / Utskrift

Mer inom samma ämne

  1. Fortsatt brittiskt samarbetsavtal om neutronkällan ISIS

    Vetenskapsrådet förlänger samarbetsavtalet om neutronkällan ISIS för att säkra tillgången till neutronspridningsresurser för forskare i Sverige.

  2. Information och demonstration av EOSC:s EU-nod

    Den första noden inom det europeiska öppna forskningsmolnet EOSC lanserades hösten 2024. Noden ger tillgång till forskningsdata och andra forskningsresurser. På det här webbinariet får du koll på hur den kan användas.

  3. Så såg finansieringsåret ut 2024

    I år har Vetenskapsrådet tagit emot cirka 5 800 ansökningar om forskningsbidrag. 860 av dem har beviljats. Sammanlagt handlar det om 4,55 miljarder kronor till forskning vid svenska lärosäten och 2,81 miljarder till forskningsinfrastruktur.