Nyhet

Nyhet

Publicerad den

Uppdaterad den

Uppdaterade metoder för användningen av den officiella personalstatistiken

Den officiella personalstatistiken för högskolesektorn har på senare år blivit allt sämre på att fånga upp vilka som har doktorsexamen. Den informationen är central för Vetenskapsrådets forskningspolitiska analyser. Därför har vi nu reviderat de metoder vi använder när vi analyserar den officiella personalstatistiken.

Vetenskapsrådet har i uppdrag att genomföra forskningspolitiska analyser och ge regeringen råd i forskningspolitiska frågor. Då är det avgörande att den personalstatistik vi använder i analyserna är så rättvisande som möjligt. Men utbildningsregistret, där den officiella statistiken om doktorsexamen finns, fångar inte upp alla doktorsexamina hos forskare som disputerat utanför Sverige. I och med att allt fler forskare i Sverige har en doktorsexamen från ett annat land har detta lett till att en tredjedel av postdoktorerna enligt utbildningsregistret saknade doktorsexamen år 2022.

– Det är positivt med ökande internationell rörlighet, men vi behöver helt enkelt hantera konsekvensen att utbildningsregistret har sämre täckning vad gäller doktorsexamina, säger Linnea Wickström Östervall, analytiker på Vetenskapsrådet.

Utländska examina rapporteras inte in per automatik

Hon och kollegerna på Vetenskapsrådet insåg att trenderna i antal anställda inom de olika anställningskategorierna – främst postdoktorer, men även andra meriteringsanställda och till viss del övriga kategorier – påverkades av att utländska examina, till skillnad från nationella, inte rapporteras in per automatik i utbildningsregistret. Om dessa examina ska hamna i registret krävs en aktiv handling av berörda parter.

För att få en mer rättvisande bild av den forskande och undervisande personalen har Vetenskapsrådet nu arbetat fram två förändringar i hur vi använder personalstatistiken. De reviderade metoderna finns redovisade i publikationen ”Vetenskapsrådets användning av den officiella personalstatistiken”, och kommer så långt möjligt tillämpas i kommande analyser och statistiksammanställningar.

– Det är viktigt för oss att vara transparenta och tydliga med vilka metoder vi tillämpar när vi redogör för personalstatistiken i våra publikationer. Vi hoppas också att det nya sättet kan vara ett stöd för andra som använder den officiella personalstatistiken, säger Anders Weström, chef för Vetenskapsrådets enhet för forskningspolitisk analys och utvärdering.

Vetenskapsrådet kommer inte att revidera tidigare publicerade analyser och sammanställningar. När det gäller presentationer av tidsserier behöver vi göra en bedömning från fall till fall om tidsseriebrott är problematiskt. Avvikelser från de nya metoderna kommer i så fall framgå.

Läs rapporten Vetenskapsrådets användning av den officiella personalstatistiken

Publicerad den

Uppdaterad den

Pdf / Utskrift

Relaterat innehåll

Mer inom samma ämne

  1. Hearing: Vetenskapligt risktagande och forskningsgenombrott

    Vilka incitament är avgörande för vetenskapligt risktagande? Vad krävs för att möjliggöra banbrytande forskning i världsklass? Hur kan man bäst stimulera till forskning som kan leda till betydande kunskapsframsteg? Dessa och andra frågor kommer att d...

  2. Mer än någonsin behöver vi nu värna akademisk frihet och fri forskning

    Vi lever i oroliga tider, läget i världen är alltmer spänt. Ökade militära hot sätter press på de europeiska länderna. Hotet om ett globalt handelskrig förstärker ytterligare osäkerheten. I denna komplexa verklighet är forskning och innovation vikti...

  3. Så förbereder vi oss för nya uppdragen i propositionen

    Forsknings- och innovationspropositionen innehåller förslag på många nya uppdrag till Vetenskapsrådet. Det handlar både om stora satsningar och om mindre uppdrag eller förstärkningar.