Bort med flaskhalsarna – så får vi fler att använda ESS och MAX IV

Hur kommer det sig att en del storskalig forskningsinfrastruktur inte används i den omfattning som den skulle kunna användas? Den frågan står i fokus för en ny rapport om neutronspallationsanläggningen ESS och synkrotronljusanläggningen MAX IV.

ESS och MAX IV ger forskare i Sverige unika möjligheter att utföra excellent forskning. Dessutom erbjuder anläggningarna möjligheter för akademi, industri och offentlig sektor att samarbeta kring lösningar som leder till hållbar samhällsutveckling. Det gör anläggningarna till viktiga noder för svensk forskning och innovation och stärker Sveriges som kunskapsnation.

Men det finns flaskhalsar som bromsar användningen.

– Fler personer inom fler sektorer skulle kunna ha användning av de möjligheter ESS och MAX IV erbjuder. Men för att nå dit behöver både anläggningarna och ekosystemet runt dem utvecklas. Det är särskilt tydligt när det gäller att hantera och analysera de data som experimenten ger, säger Maja Hellsing, tillförordnad kansliansvarig för ESS/MAX IV-kansliet.

I rapporten ger ett antal forskare med god kännedom om storskaliga forskningsinfrastrukturer sin syn på var flaskhalsarna sitter. De ger också rekommendationer på hur de kan tas bort.

De tre högst prioriterade rekommendationerna:

1. Utveckla stöd för användaranpassad dataanalys inklusive AI-stöd och stöd för hantering, lagring och visualisering
2. Säkerställ långsiktigt utökad kompetens för användning av synkrotronljus- och neutronanvändning genom att etablera a en nationell forskarskola för detta
3. Öka lärosätenas resurser för att utveckla metodik som kan bidra till att besvara nya och komplexa forskningsfrågor med hjälp av avancerade experiment

Etablera en nationell forskarskola för synkrotronljus- och neutronanvändning så att kompetensen att använda ESS och Max IV säkras på lång sikt.

Syftet med rapporten är att stimulera till diskussioner och konkreta åtgärder inom och mellan anläggningarna, men också vid lärosäten, forskningsinstitut, forskningsfinansiärer, inom industrin och inom politiken. Rapporten är skriven av Pia Kinhult vid ESS, Monica Ringvik vid Chalmers Next Labs, Daniel Söderberg vid Kungliga Tekniska högskolan och Kajsa M Paulsson vid Lunds universitet.

Flaskhalsar som bromsar nyttan av storskalig forskningsinfrastruktur