Nyhet
Nyhet
Publicerad den
Uppdaterad den
Ny rapport visar att det behövs mer kunskap om evidensbaserade åtgärder för att bekämpa kriminella nätverk
Det behövs fler och bättre utvärderingar av de metoder som nu används för att förebygga brottslighet kopplad till kriminella nätverk. Idag finns det för lite forskning som relaterar till svenska förhållanden. Det visar en ny rapport som Vetenskapsrådet har tagit fram.
Regeringen har gett Vetenskapsrådet i uppdrag att kartlägga forskning om insatser, åtgärder och metoder för att förebygga brottslighet kopplad till kriminella nätverk. Den rapport som nu tagits fram ger en samlad bild av vilka metoder som fungerar och inte fungerar, samt hur dessa metoder utvärderas.
Resultaten från studier i framförallt USA visar bland annat att skolbaserade program kan leda till att färre elever rekryteras av kriminella gäng och att färre elever bär vapen. Miljöförbättringar i socialt utsatta områden kan också ha viss brottsförebyggande effekt och återköpsprogram för skjutvapen och så kallade hotspot policing kan minska skjutvapenvåld. Men det som framförallt har betydelse för att förebygga brott och minska användningen av skjutvapen är psykosociala insatser och insatser för att stoppa återfall i brott.
När det gäller Sveriges förmåga att utvärdera brottsförebyggande insatser och metoder framhåller författarna till rapporten att det behövs mer kunskap om vetenskapliga metoder för utvärdering. Utvärderingar som inte håller tillräckligt hög kvalitet riskerar att felaktigt framställa insatser som effektiva när så inte är fallet.
Fem rekommendationer för att förebygga brottslighet
Genom effektivare forskningskommunikation, bättre samverkan mellan myndigheter, praktiker och forskare samt ökad kompetens att göra vetenskapliga utvärderingar kan Sverige möta de utmaningar som organiserad brottslighet innebär.
Rapporten lyfter fram fem rekommendationer för att stärka det framtida arbetet för att förebygga brottslighet kopplad till kriminella nätverk:
- Utgå från insatser med god evidens
- Stärk tillgången till forskningsresultat
- Främja samverkan mellan forskning och praktik
- Utveckla beställarkompetens
- Utred hur den nationella utvärderingsförmågan kan förbättras.
Forskargruppen bakom rapporten
Amir Rostami, professor i kriminologi, Knut Sundell, docent i psykologi, Hernan Mondani docent i sociologi, Joakim Sturup, filosofie doktor i medicin, Johan Mellberg, filosofie doktor i nationalekonomi, Johan Bring, professor i statistik, Lina Leander, filosofie doktor i psykologi och Ann Kristine Jonsson, informationsspecialist. Forskningsassistenter och övrig expertis i projektet har varit Irini Åberg, Evelina Davidsson, Therése Stråle, Anna Hultgren, Henrik Lövö och Ola Pettersson.
Nationellt forskningsprogram om brottslighet
Vetenskapsrådet ansvarar för ett tioårigt nationellt forskningsprogram om brottslighet som ska bidra med kunskap till Sveriges brottsförebyggande, brottsbekämpande och trygghetsskapande arbete.
Mer inom samma ämne
-
Publikation |
Publicerad 2 juni 2025
Regeringen har gett Vetenskapsrådet i uppdrag att kartlägga forskning om insatser, åtgärder och metoder för att förebygga brottslighet kopplad till kriminella nätverk. Den här rapporten är en slutredovisning av uppdraget och baseras på en systematisk...
-
Evenemang |
Publicerad 15 maj 2025
Välkommen till ett seminarium där vi presenterar resultaten från den nya rapporten "Insatser, åtgärder och metoder för att förebygga brottslighet kopplad till kriminella nätverk – Evidens, behov och förmåga." Presentationen följs av en paneldiskussio...
-
Nyhet |
Publicerad 28 april 2025
Samverkan, tidig involvering av samarbetspartners och enklare avtalshantering är viktiga faktorer när det gäller klinisk behandlingsforskning. Det visar en analys av Vetenskapsrådets 10 åriga finansiering inom området.