Sveriges roll i Arktis diskuterades ombord på isbrytaren Oden

Arktis har blivit ett nav för vetenskap, klimat och digital säkerhet. Klimatförändringarna påverkar vädermönster, havsnivåer och koldioxidflöden globalt. Samtidigt ökar det geopolitiska intresset för området, som också får en allt viktigare roll för utvecklingen av Europas digitala infrastruktur.

- Frågor som rör Arktis framtid är avgörande för att stärka Europas självständighet och konkurrenskraft. En stark europeisk närvaro i Arktis är därmed viktigare än någonsin, men kräver också långsiktiga satsningar på bland annat isbrytare, arktiska sjökablar, sensornätverk och annan avancerad teknik, säger Katarina Bjelke, generaldirektör för Vetenskapsrådet.

Sverige har mer än 30 års erfarenhet av polarexpeditioner och tack vare den forskning som bedrivits i regionen har vi en nyckelroll i att driva dessa satsningar framåt.

- Den kunskap som finns här och i andra nordiska länder är högt efterfrågad i internationella forskningssamarbeten i Arktis, säger Katarina Bjelke.

Digitala förbindelser och säkerhetspolitik i fokus

Den 17 juni arrangerade Polarforskningssekretariatet ett toppmöte på isbrytaren Oden. Diskussionerna ombord lyfte fram Sveriges strategiska roll i Arktis och handlade bland annat om behovet av oberoende digitala förbindelser mellan Europa och Asien via Arktis, om nya forskningsmöjligheter och om säkerhetspolitiska perspektiv på närvaron i polarområdena. Andra centrala teman var Arktis geostrategiska betydelse i internationella samarbeten och för Europas konkurrenskraft, samt att en ny svensk isbrytare behövs för att få tillträde till regionen året runt.

Samtalen visade hur politiker, forskare, företagare och representanter för digital infrastruktur kan samarbeta kring Arktis framtid. Bland deltagarna fanns kronprinsessan Victoria, utbildningsminister Johan Pehrson, Sveriges Arktisambassadör, NORDUnet, Polarforskningssekretariatet och företrädare för EU-kommissionen.

En sjökabel ska binda samman norra Europa och Östasien

En av Vetenskapsrådets satsningar på forskningsinfrastruktur är initiativet Polar Connect, som innebär att norra Europa och Östasien binds samman med en sjökabel genom Norra ishavet. Kabeln ger snabbare och säkrare digital förbindelse mellan EU och Japan. Den kan också utrustas med sensorer och avancerad teknik som inte bara skyddar den från yttre hot utan även samlar in unika miljö- och klimatdata från Arktis. På så vis skapas också nya möjligheter för forskning i den arktiska regionen.

– Satsningar på forskningsinfrastruktur måste vara en självklar del av diskussionen om Arktis framtid. Det är avgörande både för att stärka Europas digitala motståndskraft och för att möjliggöra ny kunskap i en strategiskt viktig region, säger Katarina Bjelke.