Stärkt nationell förmåga – nyckeln till säkra och öppna forskningsdata

Regeringen har satt målet att all forskningsdata i Sverige ska vara öppet tillgänglig senast 2026. Trots pågående arbete med strategier och införandet av FAIR-principerna går utvecklingen långsamt. Många aktörer har fortfarande svårt att uppskatta hur mycket forskningsdata som faktiskt delas och hur möjligheten till öppen tillgång bedöms.

– För att kunna öka incitamenten måste hanteringen av forskningsdata bli en naturlig del av hela forskningsprocessen, med tydliga arbetssätt, roller och rutiner. Samtidigt behöver forskare tillgång till digital infrastruktur som gör det enklare att arbeta enligt FAIR-principerna, säger Sanja Halling, projektledare för Vetenskapsrådets rapport.

I årets rapport om det nationella arbetet med öppen tillgång till forskningsdata har Vetenskapsrådet särskilt undersökt lärosätenas arbete. Det finns en positiv trend när det gäller att ta fram och implementera policyer, men det är fortfarande långt mellan ambition och verklighet. För att Sverige ska kunna ta en ledande roll inom öppen vetenskap krävs att transparens balanseras mot säkerhet, så att känslig information skyddas samtidigt som så mycket data som möjligt kan delas.

Rapporten pekar också på behovet av att stärka den nationella förmågan inom informationssäkerhet, tillförlitlighet och långsiktigt bevarande av forskningsdata. Det behövs också en tydligare bild av hur finansieringen av öppen tillgång ser ut idag – samt hur den bör se ut framöver.

I samarbeten på europeisk nivå, till exempel inom Science Europe och det europeiska öppna forskningsmolnet EOSC finns stor potential att skapa nya möjligheter för att publicera, hitta och återanvända forskningsdata över nationsgränserna.

– För att lyckas i övergången till öppen tillgång till forskningsdata på nationell såväl som europeisk nivå krävs ett långsiktigt, samordnat och strategiskt arbete där hög datakvalitet, säkerhet och FAIR-principer står i centrum. Det är så vi säkerställer att värdefulla forskningsdata inte bara bevaras utan också kommer till nytta – för forskning, innovation och samhället i stort, avslutar Sanja Halling.

Öppen tillgång till forskningsdata – en kartläggning, analys och bedömning 2025