Debattreplik: Vi arbetar för att ESS ska ge ännu mer nytta

Sverige har satsat stora belopp i ESS, och enligt Vetenskapsrådets rapport Samhällsekonomiska effekter av svenska investeringar i ESS 2010–2020 har ESS redan bidragit till avsevärda samhällsekonomiska effekter för Sverige.

Debattörerna Peter Christiansen, Tord Ekelöf och Tommy Ohlsson befarar dock att Sverige kan gå miste om banbrytande forskning vid ESS. Vetenskapsrådet vill, liksom författarna, förstås se ännu mer nytta, såsom möjligheter till mer banbrytande forskning och positiva effekter för Sverige. En väg dit är att svenska aktörer levererar instrument till anläggningen. Detta ökar kompetensen inom bland annat teknikutveckling i Sverige, viket ger nya kunskaper som gagnar landat. Därför har RFI till exempel finansierat tidiga förstudier av instrumentering (instrumentförslagen SAGA och HIBEAM) och låtit svenska forskare delta i uppbyggnaden av anläggningen.

För att Sverige ska få ut så mycket som möjligt av anläggningen fick Vetenskapsrådet i uppdrag i den senaste forsknings- och innovationspropositionen att främja vetenskaplig och samhällelig nytta av ESS. Detta uppdrag är vi särskilt glada för, eftersom det gör det möjligt för oss att öka satsningarna på att utveckla instrumenten vid anläggningen och därmed bättre kunna påverka vilka instrument som byggs. På så sätt kan vi bättre gynna svenska forskares intressen.

Vi är just nu i färd med att definiera svenska styrkeområden. Syftet är att snart kunna genomföra experiment vid ESS och att möjliggöra för Sverige att komma med tidigt i denna utveckling. Vi har även planer på att finansiera en forskarskola för att utbilda nästa generations användare av anläggningen.

Vetenskapsrådet arbetar redan idag med att se över processen för att prioritera och finansiera forskningsinfrastruktur. Företrädare för Vetenskapsrådets råd för forskningsinfrastruktur – RFI – tog upp detta i sin replik på ett tidigare debattinlägg i Curie: Replik: Ja, vi ska se över hur forskningens infrastruktur ska finansieras (Curie) Länk till annan webbplats.

Reformeringen pågår och målet är att processen ska bli mer strategisk och ske i ökad dialog med intressenter inom alla forskningsområden. Vi uppskattar därför den debatt som bland annat sker i Curie.

Lisbeth Olsson, huvudsekreterare för forskningens infrastrukturer vid Vetenskapsrådet
Björn O. Nilsson, ordförande för rådet för forskningens infrastrukturer, RFI, Vetenskapsrådet
Sofie Björling, chef för avdelningen för forskningsinfrastruktur vid Vetenskapsrådet