2025: Kraftig ökning av både ansökningar och forskningsmedel

Islam och muslimers integration är idag en av de mest omdebatterade och splittrande frågorna i europeisk politik. Och frågan är inte ny.

I detta forskningsprojekt ska vi analysera hur begreppet "Euro-Islam" utvecklades, användes och slutligen ebbade ut mellan åren 1995 och 2010.

För att förstå hur begreppet tillämpades i olika nationella sammanhang analyseras en rad källor, inklusive policydokument, akademisk litteratur, mediearkiv, läroböcker och så kallad "grå litteratur" (exempelvis rapporter och dylikt). Tre frågor står i fokus:

1. Uppkomst: Vilka faktorer bidrog till uppkomsten av begreppet Euro-Islam, vilka var de viktigaste förespråkarna och vilka utmaningar försökte de adressera?
2. Utveckling: Hur anpassades och tillämpades Euro-Islam i olika nationella sammanhang?
3. Nedgång: Vad ledde till begreppets nedgång?

Genom att utforska dessa frågor bidrar studien med empirisk kunskap om vad som stod i vägen för en gemensam vision om hur islam och muslimer kunde integreras i Europa. Därigenom bidrar den också med viktiga kunskaper för den pågående debatten om islam i Europa.

Projekttitel: Euro-islams uppgång och fall (Swecris) Länk till annan webbplats.

Projektledare: Göran Larsson, professor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet

Varje år genomgår omkring 25 000 personer i Sverige en höftprotesoperation. De allra flesta får ett nytt liv utan smärta. Men för den lilla grupp som drabbas av en infektion i sin höftprotes blir konsekvenserna långvarig smärta, försämrad gångförmåga och kraftigt nedsatt livskvalitet – ofta livet ut.

Idag ges antibiotika direkt i blodet för att minska risken för infektion. En nyare metod är att tillföra antibiotika lokalt i höftleden under operationen. Detta kan göras med hjälp av cement eller med bentransplantat från en benbank.

Genom att tillföra antibiotika direkt på plats kan man hindra bakterier från att fästa på protesen och orsaka infektion och dessutom hindra utvecklingen av resistenta bakterier. Trots att metoden används alltmer, saknas robusta vetenskapliga bevis för hur väl den fungerar. Samtidigt innebär ökad antibiotikaanvändning alltid en risk för antibiotikaresistens i samhället.

Vi planerar en stor internationell studie med 1 100 patienter från Sverige och flera andra europeiska länder. Hälften av patienterna får bentransplantat blandat med antibiotika, medan andra hälften får enbart saltlösning.

Syftet är att noggrant utvärdera fördelar och risker med denna metod. Våra preliminära resultat visar att vi kan bekämpa de vanligaste bakterierna som orsakar protesinfektioner, även de som är resistenta mot vanliga antibiotika. Om metoden visar sig vara effektiv kan den innebära ett stort framsteg i kampen mot protesinfektioner – och även få betydelse för andra användningsområden inom kirurgi.

Projekttitel: ABOGRAFT studie - Bentransplantat behandlat med antibiotika för att minska risken för infektion vid höftproteskirurgi (Swecris) Länk till annan webbplats.

Projektledare: Jörg Schilcher, professor vid Linköpings universitet

Klimatförändring innebär både snabba och långsamma tidsperspektiv. Dels förlopp som kräver akut handling, dels långsamma, gradvisa förändringar som sträcker sig över århundraden.

I det här tvärvetenskapliga forskningsprojektet undersöker vi hur klimatförändringarna omformar vår tidsuppfattning, med fokus på idén om ”slutet”.

Ofta framstår klimatförändringarna som en pågående, oavbruten process utan klart definierad slutpunkt. Men vår traditionella, linjära tidsuppfattning där det ofta finns en tydlig början och slut, har svårt att härbärgera dessa tider. Studier har visat att människor i genomsnitt bara kan greppa en tidsram på omkring femton år när de föreställer sig framtiden.

Så hur ska vi kunna kommunicera dessa förändrade tidsuppfattningar när själva berättelsen som form vilar på en logik av orsak och verkan, med början och slut? Vad händer när den linjära berättelsens struktur inte längre förmår fånga de tidsförlopp vi står inför?

I projektet undersöker vi den lyriska, konstnärliga och vetenskapliga essän – både i litterär och filmisk form – som metod för att möta dessa utmaningar. Film och fotografi spelar en central roll, eftersom en hundradels sekund i dessa medier bokstavligen kan avgöra om ett verk blir till.

Med denna forskning vill vi bidra till att fördjupa kunskapen om klimatrelaterade temporaliteter, och utveckla nya metoder inom konstnärlig forskning med betoning på tvärvetenskap och forskningskommunikation.

Projekttitel: Ett annat efteråt: Essän vid tidens slut (Swecris) Länk till annan webbplats.

Projektledare: Maria Lee (Mara Lee) Gerdén, doktor i litterär gestaltning och professor i konsthistoria och konstteori, institutionen för konst, Konstfack

Vi lever i en tid där musik präglas av teknologisk påverkan, där musikens tid ofta bestäms av digitala tekniska verktyg. Men vad innebär det för människans upplevelse av musik? I det här projektet undersöker vi den mänskliga dimensionen i musikaliskt skapande, med fokus på svensk folkmusik.

Vi studerar hur artikulation – alltså hur musik gestaltas genom timing, dynamik, betoningar, klang, frasering och små variationer över tid – formar musikalisk interaktion. Hur påverkar små nyanser i musik hur vi spelar tillsammans?

Tidigare forskning har visat att människan har en unik förmåga att synkronisera till puls och fras genom artikulation, en förmåga som uppstår genom interaktion med andra.

Projektet kommer att utveckla metoder och verktyg för musikalisk interaktion och utforska okvantiserad synkronisering i musikaliskt skapande. Genom att koppla artikulationsanalys till teknologiska tillämpningar hoppas vi skapa nya möjligheter för musikaliska uttryck och pedagogik i en kulturell kontext.

Alla forskare som medverkar i projektet är ledande inom spel, sång, dans – både som konstnärer och inom konstnärlig forskning. Samarbetet gör det möjligt att söka både det idiomatiska inom respektive uttrycksform, och det gemensamma.

Genom studier av artikulation och interaktion vill vi belysa och utveckla det konstnärliga i folkmusiken. Ambitionen är att återföra mer mänsklig och dynamisk musikalisk kommunikation i en teknologidriven värld.

Projekttitel: Den okvantiserade människan – studier av fras, puls och artikulation av tid (Swecris) Länk till annan webbplats.

Projektledare: Sven Ahlbäck, professor vid Kungliga musikhögskolan i Stockholm

Alzheimers sjukdom kan se mycket olika hos olika människor. Hos vissa uppstår minnesproblem tidigt, medan sjukdomen hos andra utvecklas långsammare eller ger andra symtom. En av de viktigaste utmaningarna inom Alzheimerforskningen är att förstå varför detta sker och hur sjukdomen kan förebyggas.

Vid Alzheimers sjukdom klumpar vissa proteiner ihop sig och bildar skadliga avlagringar i hjärnan. De viktigaste proteinerna är amyloid-β (Aβ) och tau. Tidigare forskning har visat att dessa proteiner kan ta olika former, men exakt hur deras form påverkar sjukdomens utveckling och symtom är fortfarande oklart.

I detta projekt undersöker vi hur proteinernas form påverkar deras biologiska funktion och hur farliga de är för hjärnan.

Vår hypotes är att små molekyler, som kolesterol, kan stabilisera vissa skadliga proteinformer. Det kan förklara varför sjukdomen ser olika ut hos olika personer.

Projektet består av tre delar. Först kartlägger vi olika former av amyloid i hjärnvävnad och undersöker om de är kopplade till olika varianter av Alzheimers sjukdom. Därefter studerar vi hur dessa proteinformer påverkar hjärnans celler och immunförsvar med hjälp av avancerad bildteknik och genetiska analyser. Slutligen undersöker vi varför vissa proteinformer inte kan avlägsnas med dagens antikroppsbaserade behandlingar genom att analysera hjärnprover från patienter som behandlats med nya Alzheimerläkemedel.

Syftet är att kunna utveckla nya sätt att upptäcka sjukdomen tidigt och skapa mer effektiva, individanpassade behandlingar.

Projekttitel: Strukturell kartläggning av amyloidpolymorfer vid Alzheimers sjukdom: Koppling mellan strukturella varianter och kliniska fenotyper (Swecris) Länk till annan webbplats.

Projektledare: Oxana Klementieva, docent Lunds universitet

Tvångssyndrom (OCD) är ett allvarligt psykiatriskt tillstånd som omkring 200 000 människor i Sverige lider av. OCD är kopplat till skolsvårigheter, arbetslöshet, ökad risk för självmord. Kostnaderna för samhället är enorma. Nuvarande behandlingar lindrar symptom, men många patienter förblir sjuka och behöver långsiktig vård. För att kunna utveckla bättre behandlingar och förebyggande strategier behöver vi förstå orsakerna bättre.

Forskningen har gjort framsteg med att identifiera genetiska faktorer som är inblandade i OCD. Men det är precis lika viktigt att förstå icke-ärftliga faktorer, särskilt eftersom dessa kan vara sådant som går att påverka förebyggande.

I detta projekt studerar vi enäggstvillingar där bara den ena tvillingen har OCD. Eftersom tvillingarna är genetisk identiska kan vi isolera miljöns påverkan för att utveckla OCD.

Studien är den första i sitt slag. Under fem år kommer vi rekrytera minst 80 tvillingpar i Sverige och Danmark, samla in biologiska prover och göra hjärnavbildningar. Vi kommer också samla in data om tidiga livsfaktorer, exempelvis förlossningskomplikationer och infektioner, som kan bidra till OCD.

Denna forskning kommer ta oss ett steg närmare att förstå orsakerna bakom detta förödande tillstånd. Det kan leda till utveckling av förebyggande strategier och effektivare behandlingar, vilket i slutändan förbättrar livet för dem som drabbats av OCD.

Projekttitel: Etablering av en biobank och ett omfattande multi-omics-forskningsprogram på enäggstvillingar diskordanta för tvångssyndrom (Swecris) Länk till annan webbplats.

Projektledare: David Mataix-Cols, professor på Karolinska institutet

Robotars förmåga att förklara sina handlingar på ett vettigt sätt är nyckeln till förtroende och effektivt lagarbete mellan människa och robot. Men alla vill inte ha eller behöver inte lika ingående förklaringar. För nybörjare på robotteknologi kan en enkel sammanfattning vara nog, medan en expert kan behöva mer transparenta resonemang.

Tidigare forskning har visat hur robotars förklaringar i olika möten och samarbeten kan bli mer anpassningsbara och personliga. Men det saknas forskning om hur robotar kontinuerligt kan lära sig att justera sina förklaringar över tid, och samtidigt ta hänsyn till etiska principer. Den förmågan är särskilt viktig i högrisksituationer där transparens är avgörande – samtidigt som robotarna inte bör överväldiga användarna med onödiga detaljer eller ta bort känslan av kontroll.

Vårt projekt ska utveckla nya metoder som tillåter robotar att skräddarsy sina förklaringar efter individuella preferenser samtidigt som interaktionen är etisk och säker.

Denna forskning kommer att bana väg för robotar som kan kommunicera mer naturligt, som kan bygga förtroende med människor och arbeta i linje med etiska principer. Det kommer ta oss ett steg närmare en framtid med verkligt intelligenta och ansvarsfulla maskiner.

Projekttitel: Grundmodeller för AdaptivTransparens i Människa-Robotinteraktion (FLARE) (Swecris) Länk till annan webbplats.

Projektledare: Ginevra Castellano, professor vid institutionen för informationsteknologi, Uppsala universitet

Rymdväder kan orsaka allvarliga problem på jorden: skada satelliter, störa navigationssystem och radiokommunikation, och till och med påverka elnätet. Genom att skada ozonlagret, särskilt över polarområdena, kan rymdväder dessutom påverka atmosfärens kemi.

Extrema solstormar har inträffat långt före rymdåldern. Det kan man se i årsringar i träd och iskärnor från polarområden. Plötsliga toppar i sällsynta isotoper visar på perioder av intensiv solaktivitet långt kraftigare än något som observerats i modern tid.

Men dessa fynd bygger på isotoper som främst reagerar på en viss typ av solstorm. Dessutom kommer de från perioder så långt tillbaka i tiden att de inte kan jämföras med historiska observationer av norrsken eller magnetiska störningar. För att förstå hur ofta dessa extrema händelser inträffar, hur starka de kan vara och vilka effekter de har på jorden behöver vi bättre verktyg och ett nytt sätt att undersöka mer närliggande perioder.

Vi kommer studera rymdväder under de senaste 450 åren med hjälp av polära iskärnor. När solstormar når jorden bildas sällsynta grundämnen, såsom klor-36, i atmosfären. Dessa ämnen faller ned med snön och bevaras i isen. Genom att mäta halterna av klor-36 i årliga lager kan vi identifiera solstormar som inträffade för flera hundra år sedan.

För att förstå sambandet mellan solstormar och geomagnetiska stormar kommer vi att jämföra med historiska norrskensobservationer och tidiga geomagnetiska mätningar. Vi kommer också att leta efter kemiska indikatorer på ozonförlust i iskärnor. Det ger en unik möjlighet att studera hur rymdväder påverkar atmosfären.

Detta blir första gången som solstormar, geomagnetiska stormar och deras effekter på atmosfären studeras tillsammans över flera sekler. Resultaten kommer inte bara att visa hur extremt rymdväder har påverkat jorden tidigare, utan också hjälpa oss att förstå de risker vi står inför i dag.

Projekttitel: Att avkoda fem sekler av extremt rymdväder och jordnära effekter med hjälp av iskärnor (Swecris) Länk till annan webbplats.

Projektledare: Florian Mekhaldi, doktor vid institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet

Det här projektet handlar om att använda litteratur för att hjälpa ungdomar att tro på sig själva som deltagare i demokratiska samtal, om att stärka deras mod att ta reda på fakta, tänka kritiskt och ta sig tid att lyssna på andra.

Tidigare forskning antyder att en viss typ av litteratur, som vi kallar didafiktion, kan vara användbar för att stärka ungdomars demokratiska färdigheter. Didafiktioner är litterära berättelser som introducerar ett sociohistoriskt kunskapsinnehåll för läsaren, samtidigt som de skapar en fiktionsvärld som är spännande att leva sig in i.

Genom att läsa sådana texter får eleverna en lustfylld skjuts in i en samhällsfråga som annars kan verka svår att diskutera. Att tänka i fiktionen är att tänka friare och från flera perspektiv.

I det här projektet följer vi fem klasser när de läser och diskuterar didafiktion inom tre teman: det mångkulturella Sverige, sexualitet, och Israel/Palestina. Dessa teman är medvetet valda för att de är svåra att diskutera och kräver ställningstaganden. Vi använder en teori som heter transformativt lärande. Den bygger på att eleverna ska triggas av det dilemma som presenteras i boken. Vi ser att läsning kan vara en väg mot att hitta ett mer självständigt sätt att tänka och tala.

Många är överens om att den här typen av undervisning är bra, men vi behöver veta mer om vilka texter som fungerar bäst, och vilka läraktiviteter som ska kopplas till läsningen. Därför behövs den här forskningen.

Projekttitel: Att använda didafiktion för att främja epistemiskt mod i politiskt oroliga tider (Swecris) Länk till annan webbplats.

Projektledare: Karl Ågerup, professor vid Kultur och lärande, Södertörns högskola

Elevers frånvaro är en växande utmaning för skolor världen över. I Sverige missar 20 procent av eleverna minst 15 procent av sin undervisningstid. Andelen är ännu högre bland 15-åringar.

Men befintlig forskning har mest fokuserat på orsakerna till frånvaro, inte om effekterna på elevers skolresultat och framtidsutsikter. I Sverige har forskningen dessutom hämmats av avsaknaden av ett nationellt register över skolfrånvaro.

Utan en förståelse för konsekvenserna av elevers frånvaro – ett fenomen som hindrar lärande och speglar samhällsutmaningar som psykisk ohälsa, integrationsfrågor och ekonomisk ojämlikhet – riskerar vi att inte hitta effektiva lösningar för att minska problemet.

Vårt projekt syftar till att undersöka hur elevers frånvaro påverkar såväl skolresultat som utbildning på längre sikt. Vi kommer att identifiera olika mönster av frånvaro över tid och analysera hur dessa mönster påverkar skolresultat för olika elevgrupper och skolmiljöer.

Med unika individdata (2017–2024) från ett it-system som täcker 30–40 procent av Sveriges grundskoleelever använder vi en kombination av olika kvantitativa metoder: deskriptiv statistik, klusteranalys och fixed-effects-modeller.

Projektet kommer att bidra med värdefulla insikter för riktade interventioner, automatiserade varningssystem för tidiga insatser och förbättrade närvaropolicyer. Studien kan även bidra med en modell för ett framtida nationellt register för standardiserad och konsekvent rapportering och uppföljning av skolnärvaro. Projektet leds av ett team av erfarna forskare inom utbildning, ekonomi och sociologi, samlade vid ett tvärvetenskapligt forskningscenter.

Projekttitel: Skolfrånvaro och elevresultat (Swecris) Länk till annan webbplats.

Projektledare: Ema Demir, forskare vid Center for Educational Leadership and Quality, Stiftelsen Stockholm School of Economics Institute for Research, SIR