Nytt underlag för att utveckla prioritering och finansiering av forskningsinfrastruktur

Forskningsinfrastruktur är ofta en förutsättning för forskning av högsta kvalitet. Därför är det så viktigt att prioritera och finansiera forskningsinfrastruktur på ett strategiskt och välfungerande sätt. Som ett led i arbetet med att utveckla den modell som används i Sverige har vi låtit analysera hur processerna ser ut här samt i Danmark, Finland, Nederländerna, Norge, Storbritannien och USA och inom organisationen European Strategy Forum on Research Infrastructures, ESFRI.

– Vetenskapsrådet har sedan 2015 arbetat utifrån dagens modell, med behovsinventering följt av prioritering och riktad utlysning. Det har fungerat bra på många sätt, men det finns även delar som behöver förbättras. Omvärldsanalysen är ett av flera underlag i vårt förändringsarbete, säger Lisbeth Olsson, huvudsekreterare för rådet för forskningens infrastrukturer vid Vetenskapsrådet.

Analysen ger en kort översikt av finansieringssystemet i de utvalda länderna och innehåller även en diskussion om de olika processer som används. Bland annat undersöks hur olika länder arbetar med att skapa en övergripande förståelse för hela infrastrukturlandskapet som en grund för prioritering samt hur själva processerna för prioritering och finansiering ser ut.

Rapporten innehåller även rekommendationer till Vetenskapsrådet inför arbetet med att se över vår egen modell. Några av de viktigaste rekommendationerna är att skapa en bättre överblick över infrastrukturlandskapet och att föra dialog med intressenter. Att ta fram en strategisk karta lyfts också fram, eftersom det ger en bättre långsiktig prioriteringsförmåga.

– De här rekommendationerna och analysen är viktiga för oss. Forskningsinfrastrukturlandskapet blir allt mer komplext och den nya modellen behöver kunna ge en bättre helhetsbild och möjlighet till strategiska ställningstaganden och prioriteringar. Vi har tagit rekommendationerna till grund för vårt fortsatta arbete, säger Lisbeth Olsson.

Under 2025 inledde vi en kartläggning av det svenska infrastrukturlandskapet. Utöver det fick vi ett regeringsuppdrag att kartlägga och analysera svenskt deltagande i internationella forskningsinfrastrukturer. Detta kommer också att ge användbar kunskap, framhåller hon.

– Med allt detta som underlag och i tät samverkan med Vetenskapsrådets ämnesråd och kommittéer, kan vi identifiera hur forskningens utveckling förändrar behoven av forskningsinfrastruktur. Härifrån kommer vi bygga en strategisk karta i dialog med alla berörda, samt anpassa våra processer. Det är ett arbete som behöver få ta tid, men vi ser fram emot en förbättrad modell som kan stödja det svenska forskarsamhällets ökande behov på bästa möjliga sätt.

Medan detta arbete pågår fortsätter vi finansiera forskningsinfrastruktur enligt nuvarande modell. Behovsförslag som lämnades in under hösten 2025 är under beredning och en utlysning för forskningsinfrastruktur av nationellt intresse planeras öppna under hösten 2026.

Läs rapporten Analysis of processes for prioritisation and funding of research infrastructure (på engelska)