Debatt: Öppna upp Arktis – investera i ny forskningsisbrytare

Sveriges starka ställning inom polarforskning har i hög grad byggts genom forskningsisbrytaren Oden, som gjort det möjligt för svenska forskare att bedriva forskning i världsklass. Regeringen har i den senaste forsknings- och innovationspropositionen slagit fast att Sveriges oberoende tillträde till Arktis behöver säkras och pekat ut polarforskning som ett nytt strategiskt forskningsområde. I budgetpropositionen för 2026 meddelade regeringen att en lösning för framtida forskningsisbrytare ska utredas, och nyligen betonade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm behovet av ett skyndsamt anskaffningsbeslut. Den bedömningen delar vi. Nu krävs ett beslut.

En stark närvaro i Arktis är inte bara en forskningsfråga, utan också en fråga om internationellt inflytande. Genom polarforskningen har Sverige en viktig roll inom vetenskapsdiplomatin och en röst i centrala samarbeten som The Arctic Six mellan de sex nordisk-arktiska universiteten, och UArctic som samlar ungefär 200 universitet och organisationer verksamma i Arktis. I dessa forskningsforum är egen kapacitet en förutsättning för inflytande. Inför Sveriges ordförandeskap i Arktiska rådet 2027–2029 och, på längre sikt, deltagande i det Internationella polaråret 2032–2033 måste vi förbli en trovärdig och efterfrågad internationell forskningspartner. Att Sverige bibehåller sitt inflytande genom året-runt-tillgång till Arktis blir samtidigt allt viktigare i en region där de säkerhetspolitiska spänningarna ökar.

Polarforskning är en hörnsten i klimatforskningen. Arktis värms upp tre till fyra gånger snabbare än det globala genomsnittet, vilket gör observationer från regionen ovärderliga för att förstå och förutse klimatförändringarna. Polarforskning får också en allt viktigare roll inom andra forskningsområden, inte minst genom forskningsinfrastruktur.

I förstudierna till Vetenskapsrådets satsning på Polar Connect, en planerad fiberoptisk sjökabel mellan norra Europa och Asien via Arktis, har Oden använts för att kartlägga havsbotten och miljöförhållanden. Den nya kabeln ska stärka Europas digitala säkerhet med snabbare och säkrare förbindelse, och kan dessutom utrustas med sensorer som samlar in klimat- och miljödata. Stockholms universitet ansvarar för den mest kompletta och internationellt använda databasen över Arktiska oceanens botten. Den rollen har byggts upp genom svenska expeditioner med Oden, organiserade av Polarforskningssekretariatet, och är central både för svensk forskning och för strategiska satsningar som Polar Connect.

I en osäkrare omvärld där Arktis geopolitiska betydelse växer blir polarforskning även viktigare för totalförsvar och beredskap, då forskningen bidrar till att kartlägga den ökade aktiviteten i regionen. Luleå tekniska universitet leder exempelvis utbildnings- och forskningsnätverket Rymd och Arktisk säkerhet inom samarbetet Campus Totalförsvar, där utmaningar i den polarnära rymdmiljön behandlas. Samtidigt markerar polarforskning vår fysiska närvaro i polarområdena, något som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen nyligen betonade när hon föreslog ökade satsningar på europeiska isbrytare. En ny svensk forskningsisbrytare kommer också att stimulera både teknikutveckling och industrikompetens inom varvsbyggande och kan bidra till omställningen mot fossilfria bränslen inom sjöfarten.

För att Sverige långsiktigt ska behålla sitt oberoende tillträde till Arktis krävs nu ett tydligt och skyndsamt beslut om en ny forskningsisbrytare. En sådan investering handlar inte enbart om fortsatt forskning i Arktis, den stärker också Sveriges möjligheter i Antarktis. Oden har varit en nyckel till vårt internationella inflytande i polarområdena, vår långsiktiga forskningskapacitet, vår digitala infrastruktur och vår säkerhet. Att ersätta henne är därför inte ett särintresse för forskarsamhället, utan en strategisk framtidsfråga för Sverige.

Katarina Bjelke, generaldirektör Vetenskapsrådet
Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor Luleå tekniska universitet
Hans Adolfsson, rektor Stockholms universitet

Till debattartikeln i Dagens Industri Länk till annan webbplats.