Nyhet

Nyhet

Publicerad den

Uppdaterad den

Sverige sticker ut i ny citeringsanalys av humaniora

En ny analys visar att Sverige har ett starkt internationellt genomslag inom humaniora. Analysen har tagits fram som en bilaga till Forskningsbarometern 2025, och använder ett alternativt mått för att kunna visa citeringsgenomslaget för området.

Forskningsbarometern 2025 innehåller inte statistik om citeringsgenomslag för humaniora. Detta eftersom citeringsnivåerna inom området är för låga för att generera stabila beräkningar av det ordinarie måttet ”andel högciterade publikationer".

I den nya analysen har vi använt ett annat mått: andelen publikationer med fler än fem citeringar. Underlaget är de publikationer som finns med i databasen Web of Science, vilket endast är en tredjedel av de svenska publikationerna inom humaniora.

Resultaten visar att Sverige står sig mycket väl internationellt.

– Sveriges citeringsgenomslag år 2023 var dubbelt så högt jämfört med världsgenomsnittet: 6,5 procent av de svenska publikationerna hade fler än fem citeringar, jämfört med 3,3 procent globalt, säger Karin Tegerstedt, analytiker på Vetenskapsrådet.

De svenska lärosäten som är störst inom området, sett till publikationsvolym, är Stockholms, Uppsala, Lunds och Göteborgs universitet. Citeringsgenomslaget för lärosätena behöver dock tolkas med försiktighet. Exempelvis har Linköpings universitet högst andel publikationer med fler än fem citeringar, men detta påverkas av universitetets starka publicering inom lingvistik – ett ämne med generellt högre citeringstal.

– Det är viktigt för alla områden att det finns statistik som visar hur genomslaget ser ut. Nu gör vi en variant som är tillförlitlig för området trots databasens begränsningar. På så vis kan även svensk humaniora jämföras internationellt, säger Katarina Bjelke, Vetenskapsrådets generaldirektör.

Inför Forskningsbarometern 2027 planeras en övergång från Web of Science till OpenAlex. Den bredare datagrunden i OpenAlex skapar bättre förutsättningar för att integrera humaniora i den ordinarie citeringsanalysen.

– Med OpenAlex får vi en mer heltäckande bild av svensk forskning. Det är nödvändigt för att göra mer rättvisande analyser av humaniora, trots områdets varierade publicerings- och citeringsmönster, säger Karin Tegerstedt.

Bilagan "Citeringsgenomslag för humaniora" är publicerad på samma sida som Forskningsbarometern 2025

Publicerad den

Uppdaterad den

Pdf / Utskrift

RELATERAT INNEHÅLL

Rapportomslag till bilagan "Citeringsgenomslag för humaniora"

"Citeringsgenomslag för humaniora" är en bilaga till Forskningsbarometern 2025.

Mer inom samma ämne

  1. Forskarskolor bidrar till starkare forskningsmiljöer

    En ny rapport visar att forskarskolor är ett viktigt instrument för att stärka forskarutbildningen på olika områden, men också att stabila och förutsägbara villkor krävs för att de ska få långsiktiga effekter.

  2. Forskarskolor som bidragsform – Analys och uppföljning av Vetenskapsrådets forskarskolor 2010–2024

    I rapporten analyseras Vetenskapsrådets finansiering av forskarskolor i Sverige under perioden 2010–2024. I urvalet ingår forskarskolor inom medicin och hälsa, humaniora och samhällsvetenskap, registerbaserad forskning, utvecklingsforskning samt utbi...

  3. Arbetet med Vetenskapsrådets forskningsöversikter är i gång

    Under 2026 arbetar Vetenskapsrådets ämnesråd och kommittéer med forskningsöversikter inom sina respektive områden. I höst ger vi forskare möjlighet att lämna kommentarer på ett första utkast.